shawty with you kapitel 51

"Vi är väl båda onormala då!" skrattade hon.

Jag tog ett tag om hennes midja, "jag gillar att vara onormal med dig." sa jag innan jag kysste henne. Hon log stort under kyssen så jag passade på att få in min tunga i hennes mun. Vi stod och hånglades mitt i mitt rum, jag ledde henne till min säng utan att låta våra läppar skiljas åt och lade mig över henne.

Vi fortsatte hångla och sedan vände hon på oss så att hon satt på mig. Hon kysste mig på munnen först och sedan på kinden och fortsatte sedan ner på halsen. Hon kysste mig på mitt nyckelben och viskade i mitt öra:

"Jag är fortfarande hungrig."

Hon rätade på sig och log mot mig, jag log stort mot henne och satte mig upp så hon satt i mitt knä.

"Då får vi väl hämta pizzan." sa jag och kysste henne. Hon log och höll mitt ansikte i sina händer medan hon kysste mig passionerat.

_________________________________________________________________________________________________

1. Ryan & Chaz 2. Sarah's jeans 3. Justin & Sarah 4. Sarah's pyjamas

Sarah hade krupit ner under mitt täcke i min säng. Jag kom ut ur badrummet iklädd endast kalsonger, släckte i rummet och kröp ner bredvid henne. Jag pussade henne på kinden och hon gnydde och vände sig om. Jag var precis påväg att somna när jag hörde små tysta snyftningar. Jag öppnade ögonen och såg konturerna av Sarah. Hon låg på sidan med ryggen mot mig och grät. Jag lade mina armar om henne och hyschade.

"Det kommer bli bra." viskade jag.

Hon slutade snyfta och vände sig om för att se på mig, vilket var omöjligt i mörkret.

"Hur ska det bli bra? Min morfar är död, Justin. Han kommer inte tillbaka."

Jag svarade inte utan låg och tittade upp i taket.

Till slut vågade jag säga något, "alla dör någon gång. Man måste komma över det, hur ska man annars fortsätta leva? Se på alla andra som har misst sina nära och kära, dem kom över det. Nu är det din tur. Klart du får vara ledsen, det är bara konstigt om du inte är det. Jag bara säger att det blir bättre."

Hon log mot mig och kysste mig hårt.

Sarah's Perspektiv, två månader senare:

Jag stupade ner i sängen, utmattad efter den långa flygresan mellan Chicago och Toronto, för att inte tala om bilresan från Toronto hem till Stratford. Vi hade varit och hälsat på mormor som blivit helt ensam efter morfars bortgång.

Jag bytte snabbt om till en stor T-shirt och pyjamasshorts innan jag kröp ner under täcket och somnade direkt.

*beep beep beep beep*

Jag tryckte på snoozeknappen och vände mig om innan jag hann inse att det var skola idag, sista skoldagen innan sommarlov! Det var tisdag idag, och imorgon är det avslutning!

Jag tog på mig knälånga jeans och ett linne, sminkade mig lite och gick ner för att äta. 

"VI SLUTAR IMORGON!"

Hanna kom framspringandes till mig med väskan på ryggen och gjorde glädjeskutt när jag stod med huvudet i skåpet. Jag såg på henne och log stort innan jag började göra glädjeskutt tillsammans med henne.

"OCH PÅ FREDAG ÅKER JAAAG!" skrek jag.

"WIIEE, va? redan?" Hon slutade hoppa och såg på mig.

Jag såg förbryllat på henne, "det visste du ju."

Hon skakade på huvudet för att få bort svåra tankar, "jo, men jag trodde inte det var så snart."

Jag skrattade och kramade henne, "gumman då, vi har ju tre dagar med varandra!"

Hon kramade mig tillbaka lätt, "och tre månader ifrån varandra."

Jag suckade och visste inte vad jag skulle säga, men som tur var kom Ryan fram till oss just då.

"Hej tjejer!"

Jag log, "hej Ryan."

"mhh, hej." mumlade Hanna.

Ryan såg konstigt på henne och sedan menande på mig, "vad är det med tjejen?" Han pekade med tummen på Hanna som stod bredvid honom.

"Hon hade inte tänkt på att jag åker på fredag."

Ryan's ansiktsuttryck gick från ett flin till ett förvånat och ledset uttryck, "va?!"

Jag höjde ögonbrynen, "har jag inte berättat detta för någon eller har alla så dåligt minne?!"

"Varför har alla dåligt minne?" sa Chaz som kom gåendes fram till oss med händerna i fickorna och tuggummi i munnen. Han såg ut som om han försökt se ut som en gangster men misslyckades totalt eftersom man visste hans personlighet utan och innan.

Jag såg menande på händerna i hans fickor och upp på kepsen som han hade på sne på huvudet, "seriöst?"

Han blåste en bubbla med tuggummit, "vad?"

Jag skakade på huvudet och skrattade, "ändra inte din stil, Chaz, det ser fel ut."

Han tog ut händerna ur fickorna och rättade till kepsen på huvudet, "ja ja, men varför har alla dåligt minne?"

"De två," började jag och nickade med huvudet och Hanna och Ryan som stod och pratade med varandra lite längre bort, "visste inte att jag åker på fredag."

Chaz såg ut som om han skulle tappa hakan.

Jag stönade och såg upp i taket, "herregud! Lyssnar ni överhuvudtaget på vad jag säger någon gång?!"

"Jo, klart vi lyssnar, men allt går väl inte in i hjärnan heller." sa Chaz som stirrat på väggen och såg på mig nu.

Jag flinade stort och han flinade tillbaka och närmade sig mig för att ge mig en kram.

"Du är bäst, Chaz." sa jag och kramade honom hårt.

"Du med." svarade han.

Hannas klänning                            Sarah's klänning

"Hjälp mig! Ska jag ha den vita eller blommiga?!" ropade Hanna till mig.

Jag tittade upp från spegeln där jag stod och sminkade mig.

"Den blommiga, helt klart." svarade jag och återgick till att sminka mig.

Hon slängde den vita klänningen åt sidan, "okej, tack."

Jag hade på mig en blommig kjol och marinblått linne. Mitt hår var självvågigt och hängde löst över mitt bröst.

Det ringde på dörren och Hanna hade precis dragit på sig sin klänning, vi var klara.

Min mammas röst hördes från nedervåningen, "tjejer, killarna är här!"

"Vi kommer!" skrek jag tillbaka.

Jag såg på Hanna, "är du redo?"

Hon rättade till klänningen lite och tog en snabb titt i spegeln, "nu kör vi."

_______________________________________________________________________________________________

Förlåt för att ni har fått vänta så länge!

Nu får ni hålla er till tisdag eller onsdag för jag åker iväg några dagar.

När jag kommer hem vill jag se 10 kommentarer, det klarar ni!

puss

/e.

bra kapitel sluta inte skriva noveller dom är så bra och spänande sluta inte skriva noveller!!!!!

kom igen nu du är jätte bra på att skriva noveller

Jättebra!:)

Hihi har väntat jääääätte länge!

Braaa!:')

Exakt, sluta ej!

Vi finns här&stödjer dig!

Kraaaam:)

Fint!;)

Du är så duktig! Hihi:)

Omg så bra..:)

Ebba, du är en begåvning.

Sluta ej.

10 kommentarer nu!

Nu får faktiskt kapitel 52 komma upp hörredu!:)

11 kommentarer!

Kom igen Ebba!

Även som vi kanske inte visar att vi uppskattar det du gör genom att kommentera det antalet kommentarer, men tro mig,

vi försöker!:)