Justin sjöng upp en stund innan han gick upp på scenen som var full av scenarbetare som höll på med en massa sladdar. Jag satte mig på en pall i hörnet av scenen medans Justin gick fram till Scooter som stod och pratade med en ljudkille. Efter att de diskuterat ett tag fick Justin ett headset som han skulle sjunga i och dansare steg ut på scenen. Musiken till 'Never say Never' satte igång och Justin började sjunga.

Iwill fight till forever

Jag satt och lyssna på hans låtar, texterna var helt underbara, han var underbar. Hans dans, hans röst, hans personlighet, han. Mitt i en låt såg han på mig och kom fram till mig. Han sträckte ut sin hand och sjöng medans han tittade djupt i mina ögon. Jag kunde inte göra annat än le.

"Justin! Du ska på om 2 minuter!" skrek någon.

Jag och Justin satt i hans omklädningsrum. Han hade på sig en vit jeansjacka och en lila hoodie under. Han såg jättesnygg ut.
Justin reste sig upp och jag följde efter honom ut till alla stressade människor som sprang fram och tillbaka.

Han gick lugnt fram till sidan av scenen.

"Hej!" sa han till en kille som stod och höll på med en massa saker.

"Justin, sätt på dig den här." svarade killen kort och sträckte fram headsetet som han hade haft på sig tidigare.

Han tog på sig den och sedan kom Scooter fram till oss.

"Justin, det är dags nu, är du redo?" frågade han.

"Jag är redo!" sa Justin och log.

"Kom." Vi följde efter Scooter in under scenen och Justin fick ställa sig där han sedan skulle upp genom scenen.

"Jag älskar dig, vi ses snart." sa Justin till mig och kysste mig snabbt.

"Lycka till." svarade jag och vinkade.

Jag stog och såg på Justin's konsert och efter ett tag kom Kenny upp till mig.

"Vill du vara One Less Lonely Girl?" frågade han.

"Jag? Ska inte det vara ett fan eller något?"

"Men Justin skulle nog bli gladare om du kom ut på scenen." svarade Kenny och log.

"Okej, men jag vet inte vad jag ska göra."
"Du går bara ut på scenen och sätter dig på stolen så fixar sig det mesta." sa han. "Kom, det är dags när som helst."

Jag följde efter Kenny och vi ställde oss vid scenens början. När Kenny sa till gick jag ut på scenen. Hundratusentals personer stod i publiken och skrek och jublade. Jag kände mig väldigt utpekad och blyg. Några dansare följde mig till stolen där jag fick sätta mig. Jag log åt publiken och tittade sedan mot Justin. Han hade ett förvånat leende på läpparna medans han sjöng och långsamt kom han fram till mig med ett dussin rosor i händerna. När han kom fram till mig tog jag emot rosorna och han såg djupt in i mina ögon när han sjöng. I slutet av sången gjorde han något jag aldrig trodde att han skulle göra - han kysste mig. Arenan fylldes av en förvånad stämning, och jag visste inte hur jag skulle tolka den, blev de arga eller glada?

Jublet blev i alla fall högre och sedan gick jag ut från scenen.
________________________________________________________________________________________________

Väldigt kort, men jag var tvungen att lägga ut ett, men det kommer ett längre imorgon, jag lovar!