Nästa morgon när skolbussen kom kände jag mig nästan för redo. Jag hade gjort all läxa så att jag inte behöver göra den idag, jag hade stått i duschen i nästan en halvtimme och min klädsel tog minst lika lång tid att välja. Men jag var nöjd, och fräsch.

Jag satte mig bredvid Hanna, hon var verkligen förtvivlad över att ha missat gårdagen.

"Vad gjorde ni då?" sa hon ivrigt.

"Inget speciellt, vi spela tvspel och åt på donken. Justin är förresten riktigt bra att prata med." svarade jag.

"Asså jag är så avundsjuk, jag skulle ju också varit med igår! Dumma fotbollsmatch.."

Jag skrattade åt henne. Hon var så söt när hon var sur.

"Jag ska träffa honom efter skolan." sa jag sen.

"Va? Jag vill se honom!"

"Men följ med mig ut på skolgården sen, så kan du träffa honom."

"Jaa! oh..my..god..om typ sex timmar kommer jag träffa Justin Bieber!!" sa hon lite väl högt, så en del i bussen tittade mot oss och började viska om det.

"Ta det lugnt, va? Han är en vanlig människa." sa jag.

"Vi snackar mer på lunchen, okej?" sa Hanna när vi gick ut från bussen.

Jag nickade och vi gick åt olika håll.

Skolan gick snabbt, jag och Hanna snackade ett tag om allt och ingenting.

Efter skolan gick jag och Hanna ut på parkeringen och letade efter en stor svart bil, men vi kunde inte hitta någon.

Plötsligt stod Justin bredvid mig.

"Vad letar ni efter?"frågade han och log.

"Din bil.." sa jag och såg på honom med ett leende.

Hanna stod på andra sidan om mig och hyperventilerade.

"D-d-d-et ä-är-r j-u-u d-d-u!" var det enda hon kunde få ur sig.

Jag log och vände mig om.

"Justin, det här är min kompis Hanna."

Justin tog ett steg mot henne och skakade hennes hand.

"Trevligt att träffas." sa han och log sitt oemotståndliga leende.

Hanna satte sin fria hand för munnen och gapade.

"Wow, jag älskar dig! Du är bäst!" sa hon, hoppade på stället och omfamnade honom.

Justin tittade förvånat på mig och kramade henne tillbaka.

"Ska vi gå?" sa Justin till mig. Jag nickade och han förde mig mot hans bil som stod parkerad på andra sidan på parkeringen.

"Vart ska vi?" frågade jag när vi satt oss i bilen.

"Det får du se när vi är framme." sa Justin lurigt.

Vi åkte ett tag, ut ur Stratford och kom till en större stad. Han parkerade utanför ett köpcenter.

"Så vi ska vara här inne idag?" frågade jag som om jag listat ut det.

"Typ. Vi ska göra lite annat också hade jag tänkt." sa han och tog min hand.

Jag blev ganska chockad av det och mina kinder blossade upp. Jag gjorde allt för att dölja det men Justin märkte det ändå.

"Du behöver inte dölja att du rodnar, jag tycker det är jättesött." sa han och tittade på mig.

Jag vände huvudet mot honom och log. Han log tillbaka och la handen om min midja istället.

Vi gick länge runt i köpcentret och bara snackade. Jag hade väldigt roligt med Justin, han var väldigt snäll och jag litade på honom.

"Det börjar bli mörkt ute, ska vi fortsätta?" sa Justin till mig. Vi var i en klädaffär i köpcentret och både han och jag bar på flera påsar fulla med saker.

"Vart ska vi nu då?" sa jag.

"Jag tänker fortfarande inte berätta." svarade Justin och flinade brett.

Vi satte oss i hans bil och körde ut från staden tills vi kom fram till en sjö. Justin gick runt om bilen och öppnade dörren för mig.

"Värst vad du var snäll då! Tack." sa jag när han öppnade dörren för mig.

Han log bara och förde mig ner till sjön där det var uppljust av stearinljus och i mitten av ljusen låg en filt. Vi gick mot den och satte oss ner.

"Du är riktigt vacker, Sarah. Vet du det?" sa han. Jag belv väldigt smickrad och log mot honom.

"Tack. Du är inget dåligt att se på heller." sa jag och skrattade lite. Han log och satte sig närmare mig.

Vi åt och tittade ut över sjön. Allt var så vackert. Sjön, stjärnorna och framförallt. Justin. Vi satt och pratade länge innan jag insåg hur mycket klockan var.

"Shit! Justin jag måste gå." sa jag och bröt hela stämningen.

"Jag skjutsar dig." sa han och reste sig upp. Han tog min hand och hjälpte mig upp och så gick vi hand i hand till bilen.

"Det har verkligen varit jätteroligt med dig idag." sa jag när vi satt i bilen på väg hem.

"Det tycker jag med. Du är verkligen en underbar person, Sarah." svarade han. Jag kände hur jag började rodna igen och tittade ut genom fönstret. Regnet smattrade mot rutan och jag hörde Justins skratt. Så underbart.

"Titta hit istället. Jag bryr mig inte om du rodnar." sa Justin.

Jag tittade på honom och lade min hand på hans där den låg mellan oss.

Bilen saktade ner och jag märkte att vi var utanför mitt hus.

"Tack för skjutsen. Vi får göra om detta någon gång." sa jag och var på väg att öppna bildörren.

"Vänta!" sa Justin. Jag satte mig till rätta igen och han tog tag i min haka och förde mitt ansikte närmare hans. Vi tittade i varandras ögon innan våra läppar möttes.

"Jag ringer dig." sa Justin när jag gick ut från bilen.

"Gör det. Hejdå!"

_______________________________________________________________________________________________