"Har du inte bytt om än?" frågade jag och stirrade in i väggen.
"jo" viskade han i mitt öra.
Jag vände mig chockat om och såg Justin i endast min fars byxor och en otroligt välbyggd mage.
"hej" sa han med ett leende.
Jag kunde inte svara, utan var helt överväldigad över hans snygga mage. Det är pinsamt, men jag trodde inte att han hade magmuskler som de han verkligen hade.
"så du gillar vad du ser?" frågade han och såg ner på sina magmuskler.
Jag nickade långsamt och lyckades nu slita blicken från hans mage och mötte hans blick istället.
Justin kom närmare och närmare mig, Nu var han bara några centimeter ifrån mig, men jag höll blicken stadigt i hans vackra bruna ögon.
"jag gillar dig, Mel. Mer som en vän." viskade han.
"då har vi samma känslor." viskade jag tillbaka, och jag hann se ett leende innan hans läppar pressades mot mina.
Justin's Perspektiv:"bro, vet du var Mel har extratäcken och sånt? Stormen är för hård för att ta sig hem i."
Det var Chaz som kom upp till Melanie's föräldrars sovrum och frågade. Jag och Mel hade somnat i deras säng, och Mel låg fortfarande och andades djupt i min famn.
"nej. Ska jag väcka henne?" frågade jag.
Chaz såg på Mel, "det behövs inte. Men om du kan hjälpa oss att leta efter det vore det bra."
Jag släppte långsamt omfamningen om Melanie och försökte själv ta mig ur hennes grepp, men förgäves. Hon slutade andas djupt och öppnade ögonen. Jag reste mig upp och såg på henne med ett leende.
"somna du om, jag ska hjälpa de andra leta upp övernattningssaker."
Mel satte sig upp i sängen, "jag hjälper er. Varför behöver ni dem förresten?"
"titta ut."
Hon gjorde som jag sa och gick fram till det stora fönstret. Utanför piskade regnet mot glasrutan och det blåste så att träden knakade.
Utan ett ord vände hon och gick till en garderob ute i korridoren där det fanns madrasser, täcken och kuddar.
"ta vad ni behöver."
Genast roffade de åt sig de tre madrasserna som fanns, och kvar blev jag.
Jag suckade ljudligt, "då får jag väl sova på golvet."
"jag vet ett annat ställe du kan sova på", svarade Melanie med en blinkning.
Melanie's Perspektiv:
"Mel..Vakna."
Långsamt öppnade jag ögonen och möttes av Justin's nyvakna blick. Hans hår var rufsigt och han hade inte någon tröja på sig.
"god morgon", svarade jag.
"jag är hungrig" sa Justin med ett leende.
Jag satte mig upp i sängen och såg irriterat på honom, "och du väckte mig för det?!"
Han satte sig upp bredvid mig, "förlåt."
Det var omöjligt att bli sur på honom när han hade det där leendet fastklistrat på läpparna, och ännu svårare när han nu kysste mig med passion. Min ilska försvann nästan direkt, och jag smälte som choklad en varm sommardag i hans famn.
"så, våfflor?" frågade han glatt.
Jag ryckte på axlarna, "visst."
Vi gick ner för trappan och fick se Chloe, Chaz och Ryan ligga utspridda sovandes på vardagsrumsgolvet på varsin madrass.
"väck dem så börjar jag på våfflorna", sa jag tyst till Justin och nickade mot de tre.
Efter några minuter kom Justin in i köket med de andra i släptåg. De såg ut som om de fortfarande sov.
"godmorgon!" sa jag.
"så..Ni två asså?" frågade Ryan och pekade på mig och Justin.
Jag vände en våffla så det fräste till i stekpannan. Annars var det knäpptyst. Jag kunde till och med höra Chloe's andetag på andra sidan rummet. jag vände mig om och såg på Justin. Han mötte min blick innan han såg på Ryan igen och nickade med ett brett leende.
"grattis bro!" sa Ryan och bröt tystnaden och kramade om Justin. Chaz gjorde likadant, och Chloe kom fram till mig.
"du berättar exakt allt sedan. Okej?" viskade hon i mitt öra.
"Har du fler låtar som du gjort i hemlighet?"
Jag och Justin satt på hans rum, han med en gitarr i handen och jag med notpappret. Han spelade och sjöng, och jag höll upp pappret för att han skulle se vilka ackord han skulle ta, även om han visste de utantill och inte tittade på det en enda gång.
"faktum är att..Jag har en till."
Justin gick bort till sitt skrivbord och tog ut något från den tredje lådan och gav det till mig.
"Down to earth", läste jag högt för mig själv. Jag såg upp på honom, "spela den."
Han svarade inte, utan drog det första ackordet på gitarren och började sedan sjunga.
No one has a solid answer,
but just walking in the dark
and you can see the look on my face it just tears me apart
So we'll fight, trough the hurt,
and we'll cry and cry and cry.
Then we'll live, and we'll learn
And we'll try, and try, and try
So it's up to you, and it's up to me
That we meet on our way back down to earth.
"Du borde få skivkontrakt, Justin." sa jag.
Han log det där nervösa, men samtidigt charmiga leendet, "jag vet inte, jag.."
Jag avbröt honom, "det är värt ett försök."
"Kanske det."
"När skrev du detta?" frågade jag.
"När min pappa gifte om sig, det var då jag önskade att han var med mig och mamma istället."
Jag kramade om honom, "du är riktigt duktig, Justin."
"tack."
Jag lutade mig mot väggen där jag satt i sängen och Justin kom och satte sig bredvid mig. Han såg på mig med sina hasselbruna ögon, som var helt omöjliga att motstå.
Justin närmade sig mig och krashade sina läppar mot mina. Mitt ansikte höll han i sina händer och jag lade mina armar om hans nacke. Jag satte mig ovanpå honom så att det skulle bli lättare att kyssa honom. Hans händer vandrade ner mot min höft och stannade där.
"du är riktigt snygg, Mel" sa Justin mellan kyssarna. Jag kände kinderna blossa upp och bli röda av rodnad, men jag struntade i det och kysste honom hårdare.
Efter att ha kysst honom ett tag till satte jag bredvid honom igen. Justin gav mig en snabb puss på kinden innan han reste sig upp, "jag är strax tillbaka."
Jag nickade och log, och snart var han utom synhåll.
"Men kan du komma hit då?" frågade Chloe i andra änden av telefonen.
"Visst, jag ska bara klä på mig."
Chloe hade sagt att det var något viktigt hon ville berätta för mig. Jag visste inte vad det var för något, men hon lät inte glad. Imorse hade jag vaknat i Justin's säng efter att ha somnat där till hans lugnande gitarrspelande igårkväll. Han är en naturbegåvning på allt som innehåller musik.
Jag tog på mig en grå kofta och jeans innan jag lämnade huset och låste efter mig. Det var bara en tio minuters lång promenad bort till Chloe's hus som låg i utkanten av Stratford.
När jag kom dit öppnade hennes bror dörren.
"hej Mel!" sa han.
"Hej Jamie" svarade jag och blev insläppt i huset. Jamie gick tillbaka till soffan där han satt och spelade tv-spel.
"Chloe är där uppe." berättade han utan att slita blicken från tv-skärmen. Jag tackade och tassade upp för trappan. Chloe's rum låg längst bort i huset, men det var också det största och hade en balkong. Solnedgången var underbar därifrån. Utan att knacka öppnade jag dörren och fick se Chloe sitta ute på sin balkong med datorn på bordet framför sig. Vårsolen sken och altandörren stod på glänt.
Jag öppnade altandörren av glas och Chloe vände sig om.
"åh. Hej Melanie."
Chloe använde aldrig hela mitt namn vid tilltal, något var fel.
"vad är det?" frågade jag och slog mig ner på stolen bredvid henne.
Utan ett ord klickade hon sig fram till Facebook och bad mig logga in.
"hur längesedan var det du var inne?" frågade Chloe.
Jag funderade, "sedan jag ändrade relationsstatus. Igår morse."
"är du säker på att du vill se?" frågade hon.
Jag såg på henne och bet mig i läppen, "vad är det som har hänt?"
"logga bara in." svarade hon.
Jag gjorde som hon sa. Långsamt rörde jag musen och tryckte på "logga in" knappen. När sidan hade laddat klart hade jag minst tio nya händelser. Jag såg på Chloe, och hon nickade åt mig att fortsätta.
"Chaz Somers och 9 andra vänner har kommenterat dina relationsstatus", läste jag högt.
"bara klicka!" utbrast Chloe.
Jag klickade och kom fram till sidan, Melanie Johnson har ett förhållande med Justin Bieber.
I början av kommentarena stod det bara gratulationer och lyckönskningar, men sedan kom de elaka kommentarerna.
Det började med saker som 'haha' och 'seriöst?', men med tiden som jag scrollade ner började dem bli grövre. 'den nya och the bad guy' var kommentaren som hade fått mest likes.
Statusens kommentarer fortsatte i sarkastiska 'lycka till' och i slutet hade Chaz kommenterat 'lägg av. De älskar varandra, så låt dem.'
Jag var helt stum. Om och om igen läste jag alla kommentarerna, men kunde inte förstå vad alla hade emot mig och Justin. Mina ögon började fyllas med tårar, vad hade jag gjort för att alla skulle hata mig?
"varför är Justin 'the bad guy'?" frågade jag utan att artikulera med läpparna.
"jag trodde du visste det?" svarade Chloe förvånad.
"det gjorde jag inte."
"För några år sedan, när Justin inte mådde så bra och han pappa precis gift om sig, började han umgås med fel umgänge, om man säger så. Detta umgänget drack, rökte och höll på med andra olagliga saker. Justin mådde inte bra, och ville inte hänga med sina gamla vänner. Så han sökte sig till dessa som tog emot honom med öppna armar."
"vad gjorde han för olagliga saker?" frågade jag.
Chloe såg ut över utsikten framför balkongen och kisade mot solen, "han gjorde inbrott och stal."
"men, om alla vet om det, varför berättar de inte för polisen?"
Hon såg på mig, "det har dem ju. Justin satt på en ungdomsanstalt i ett halvår."
"oj. Varför berättade han inte det för mig?" När jag insåg att jag sagt meningen högt, och inte bara tänkt den så var det för sent.
"Han skäms ju."
"det förstås."
Jag visste inte vad jag skulle säga, att Justin hade varit kriminell och suttit inne verkade helt ologiskt enligt mig. Men samtidigt hade jag bara känt honom några månader, och visste egentligen ingenting om hans barndom. Vissa personer väljer att hålla jobbiga saker inom sig och vissa vill bara släppa ut det.
"tycker du jag ska fråga honom om det?" frågade jag.
Chloe tänkte noga igenom sitt svar, "välj rätt tillfälle bara."
Äntligen börjar Mel & Justin komma närmare varandra! Ni har bett om det länge nu, så here you go!
Hoppas ni ser den lilla ironin i uttrycket "jag smälte som choklad en varm sommardag".
Och om slutet, ni ville ha drama - så drama får ni! Lite Jason McCann - stil över det hela. ;)
Men nu vill jag höra era åsikter! Kommentera.