shawty with you kapitel 45
Fem timmar senare var vi framme i New York. Snön virvlade runt på gatorna, och vägarna var fulla av bilar. Tillslut kom vi fram till hotellet och jag slängde mig direkt på sängen. Sarah gick fram till mig.
"Trött?" frågade hon och lade sig bredvid mig.
"Inte tillräckligt." svarade jag och kysste henne. Jag lade mig ovanpå henne och hon tryckte min kropp mot hennes och kysste mig hårt. Jag smekte hennes mage och drog sedan av hennes tröja och strax därefter min egen. Hennes händer fumlade med min gylf när hon drog av mina byxor. Jag kysste henne länge.
_________________________________________________________________________________________________
Vi låg bredvid varandra i sängen, svettiga och flåsade när det knackade på dörren.
Vi låg bredvid varandra i sängen, svettiga och flåsade när det knackade på dörren.
Jag flög upp ur sängen och krånglade på mig mina byxor medan Sarah sprang in på toaletten med sina kläder. Jag drog upp min gylf medan jag gick mot dörren och öppnade.
"Tjena grabben!" sa Kenny när jag öppnade och han gick in.
"Hej Kenny." sa jag och tog på mig en tröja.
"Ska ni med ut och äta? Det börjar bli sent."
"Visst."
"Var är Sarah förresten?" frågade han och tittade sig omkring
"I badrummet. Gå ner du till lobbyn så kommer vi snart, fixa bil och så." sa jag till honom och öppnade dörren för honom som en gest att han skulle gå
"Okej, vi ses snart!" sa han innan jag stängde dörren efter honom. Jag suckade och gick fram till min resväska och valde ut nya kläder. Sarah kom ut från badrummet och kramade mig.
"Jag älskar dig." viskade hon och vilade sitt huvud mot min axel.
Jag log för mig själv, "jag älskar dig mer." Hon tittade upp och såg djupt in i mina ögon och sedan på mina läppar. Sedan närmade hon sig dem.
Vi tog hissen ner till lobbyn och mötte upp Kenny. Han ledde oss ut till en bil omringad av paparazzis. Kenny banade väg för oss och vi hoppade snabbt in i bilen som hade tonade rutor.
Vi tog hissen ner till lobbyn och mötte upp Kenny. Han ledde oss ut till en bil omringad av paparazzis. Kenny banade väg för oss och vi hoppade snabbt in i bilen som hade tonade rutor.
"Vart ska vi?" frågade Sarah.
"Jag tänkte att vi kunde äta på Cheesecake Factory. Är det okej?" svarade Kenny.
"Låter gott!" sa Sarah och log.
Vi parkerade utanför restaurangen och gick in och fick ett lite avskilt bord.
Vi parkerade utanför restaurangen och gick in och fick ett lite avskilt bord.
Efter att vi beställt och servitrisen gått iväg kom två tjejer i tolvårsåldern fram till oss.
"Förlåt att vi stör, men Justin vi är dina största fans! Kan vi få en autograf?"
Jag log stort, "såklart ni kan, vill ni ha en bild också? En bild säger mer än tusen år."
De nickade ivrigt och jag skrev mitt namn på deras block och sedan tog vi en bild. Efter det gick de iväg nöjda och skrikandes.
Jag skrattade för mig själv.
"Du är så snäll Justin." sa Sarah och lade en hand på mitt ben.
Kenny log, "det är inte alla som ställer upp på bild och allt när man vill leva sitt privatliv."
"Jag vill bara att alla ska vara glada." svarade jag och log ännu större.
Sarah's Perspektiv:
Efter vi ätit tog Justin med mig ut på en promenad.
Sarah's Perspektiv:
Efter vi ätit tog Justin med mig ut på en promenad.
"Vart ska vi?" frågade jag.
"Du får se."
Jag hatade när han sa det, han hade alltid överraskningar, men det var samtidigt gulligt att han gjorde detta för mig.
Vi kom fram till en hög byggnad och gick in i den. Justin ledde mig in i en hiss och tryckte på översta knappen.
Vi kom fram till en hög byggnad och gick in i den. Justin ledde mig in i en hiss och tryckte på översta knappen.
"Ska vi till taket?"
Justin log och nickade, "utsikten är underbar."
Vi åkte upp i byggnaden och när hissen stannade högst upp på taket tog Justin min hand och ledde mig ut. Jag möttes av en underbar utsikt fylld av skyskrapor som lyste i natten. Justin log mot mitt häpnade ansikte.
"Visst är det fint?"
"Jättefint." svarade jag och log och kysste honom.
"Det är en sak jag vill säga, Sarah." sa Justin sedan.
"Jättefint." svarade jag och log och kysste honom.
"Det är en sak jag vill säga, Sarah." sa Justin sedan.
"Okej." sa jag och log uppmuntrande.
"Du kanske inte blir så glad, men jag kan inte hjälpa det."
"Säg det, jag kan nog klara det."
"Säg det, jag kan nog klara det."
Han tog min hand och vi satte oss ner. Justin stirrade stint ut över utsikten innan han öppnade sin mun.
Han lyckades mumla ut det han hade säga tillslut, "jag ska på turné i sommar."
Han lyckades mumla ut det han hade säga tillslut, "jag ska på turné i sommar."
Mitt leende hade tonat bort, och istället såg jag bara rätt ut, precis som Justin gjorde.
"H-h-hur länge?" lyckades jag få fram tillslut.
Justin suckade, "tre månader."
En tår rullade långsamt nerför min kind men jag brydde mig inte, jag bara tittade ut över New York. Justin lade armarna om mig och torkade mina tårar. Jag begravde mitt huvud i hans axel och började gråta. Jag hörde att Justin snyftade då och då också.
Jag släppte taget om honom, torkade mina tårar och såg på honom, "varför?"
Han svarade inte utan bara ner på sina skor i besvikelse.
"Kan du inte svara är det inte lönt att vi sitter här." sa jag och reste mig upp. Jag skyndade mig mot hissen och hörde Justin ropa mitt namn, och jag hann se hans ansikte innan hissens dörrar skiljde oss åt.
Jag satte mig ner på hissgolvet och började gråta. Tre månader? Vad tänkte killen med?
När hissen nådde bottenvåningen reste jag mig upp och gick snabbt ut och drog upp min luva på min jacka för att skyla mitt sminknedkletande, nedgråtna ansikte.
Jag visste inte var jag skulle gå, jag kunde ju inte gå tillbaka till hotellet, så jag gick och satte mig på en bänk i en park. Det var mörkt, och bara några enstaka gatlyktor lyste upp den snötäckta omgivningen. Tårarna började rinna igen och jag satt där och bara grät.
Justin's Perspektiv:
"Varför?" sa hon.
Justin's Perspektiv:
"Varför?" sa hon.
Jag svarade inte utan kollade bara ner på mina skor, några tårar gled långsamt nedför mina kinder.
"Kan du inte svara är det inte lönt att vi sitter här." sa hon och reste sig upp.
Jag såg hur hon gick iväg innan jag reagerade, "Sarah, vänta!"
Jag reste mig upp och sprang efter henne, men hann bara se hennes nedgråtna ansikte försvinna bakom hissdörrarna.
Jag sprang mot trapporna och rusade nerför dem. När jag kom ner till bottenvåningen såg jag hennes jacka precis försvinna om hörnet. Jag sprang ut ur byggnaden men såg inte henne så jag sprang bara åt det hållet jag såg henne gå åt senast.
Jag gick längs en ensam trottoar i mörkret tills jag kom fram till en liten park. Och där satt hon. På en bänk. Jag kunde se att hon grät, och jag gick långsamt fram till henne och satte mig bredvid.
Vi satt tysta bredvid varandra ett tag innan någon sa något.
"Gå." väste hon och såg ner i marken.
Jag suckade, "det tänker jag inte göra."
Hon reste sig upp, "då går jag istället." Jag tog tag i hennes hand för att hindra henne från att gå.
"Snälla gå inte, vi kan komma på en lösning. Kan vi inte bara strunta i det för nu, det är ju ett halvår tills dess!"
Hon suckade, "jag vill bara vara ensam just nu, Justin."
Jag släppte hennes hand och hon gick sin väg. Jag satt ensam på bänken och en tår rullade nerför min kind. Just då kände jag en kamerablixt i ögonvrån. Jag såg mig omkring och upptäckte en paparazzi lite längre bort. Genast reste jag mig upp och gick iväg och täckte mitt ansikte med jackan.
Jag började småspringa när jag märkte att paparazzin följde efter mig.
Efter vad som kändes som en evighet kom jag äntligen fram till hotellet. När jag kom in i det kolsvarta hotellrummet blev jag genast ledsen. Jag klädde av mig och drog av mig min tröja. Jag skulle just lägga mig i sängen för att försöka sova en blund, även om det kändes omöjligt när Sarah saknades, när jag märkte att det låg någon i sängen. Sarah. Hon sov djupt. Jag log för mig själv och kröp ner under täcket och lade armarna om henne innan jag somnade.
_______________________________________________________________________________________________
Jag har lite svårt med att komma på idéer, så kom gärna med tips om vad som ska hända!
Vad tyckte ni om detta kapitlet då?
(hann inte lägga till bilder)
puss
/e.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Åh jätte bra ebba!
Jag tycker att nu så ska dem försöka jobba på deras relation och bli vänner igen eller vad man ska säga.. Lycka till ebba.
Kram
Postat av: emma
GAAASH! så jäkla bra!
kan inte sarah följa med justin på turnén? :)
puss, du är bäst.
Postat av: anna
jättebra!
älskar novellen, min drooooog!
Postat av: sofia
det är sååååååååååååååååååååååååhäääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääär bra! och mer!
Postat av: linda
asså så in i h-vetes bra!
I'M LOVIN IT!
Postat av: vendela
du är så bra på att skriva.
Postat av: maja
sällan läser man så här bra noveller, du äger tjejen!
Postat av: susanna
wiiiie, så jäkla bra!
Postat av: elina
du är så bra på att skriva, du kan skriva riktigt djupt och med känsla, inte många som kan.
Postat av: filippa
herre gud så bra
Postat av: johanna
JÄTTEBRA!
Trackback
/>