shawty with you kapitel 46

Jag släppte hennes hand och hon gick sin väg. Jag satt ensam på bänken och en tår rullade nerför min kind. Just då kände jag en kamerablixt i ögonvrån. Jag såg mig omkring och upptäckte en paparazzi lite längre bort. Genast reste jag mig upp och gick iväg och täckte mitt ansikte med jackan.
Jag började småspringa när jag märkte att paparazzin följde efter mig.
Efter vad som kändes som en evighet kom jag äntligen fram till hotellet. När jag kom in i det kolsvarta hotellrummet blev jag genast ledsen. Jag klädde av mig och drog av mig min tröja. Jag skulle just lägga mig i sängen för att försöka sova en blund, även om det kändes omöjligt när Sarah saknades, när jag märkte att det låg någon i sängen. Sarah. Hon sov djupt. Jag log för mig själv och kröp ner under täcket och lade armarna om henne innan jag somnade.
_________________________________________________________________________________________________



Sarah's Perspektiv:

Justin kom in i rummet precis när jag släckt och lagt mig under täcket. Han kröp ner under täcket och lade armarna om mig, och snart hörde jag små snarkningar. Jag kunde inte sova. Jag låg på sidan med händerna under huvudet och stirrade rakt framför mig. 

Jag vaknade av en kyss på min kind. Jag vände mig om och möttes av Justin's försiktiga leende, "har du sovit gott?"
"Nej." svarade jag och reste mig upp ur sängen och gick in i badrummet för att göra mig i ordning. Jag hoppade in i duschen och tvättade håret grundligt. Sedan, med handduken om kroppen fönade jag mitt långa, bruna, blöta hår och borstade mina tänder. Jag tog på mig jeans med en tjocktröja, sminkade mig lite lätt och satte upp håret i en hög hästsvans. När jag kom ut ur badrummet var hela rummet tomt, Justin var inte där. Jag satte mig ner och slog på tvn och zappade mellan olika kanaler utan att egentligen stanna på en kanal. Min mobil vibrerade till. Jag reste mig upp och gick och hämtade den från nattygsbordet. Jag stannade till när jag såg bakgrundsbilden, det var jag och Justin. Vi stod på stranden i Los Angeles och log mot varandra. Det är nog den vackraste bilden jag någonsin sett.
När jag kunde slita blicken från Justin's leende på bilden öppnade jag smset jag fått och läste;

Hey shawty. Om du inte är för arg på mig kan du väl komma till parken vi var i igår kväll?

Jag struntade i att svara men tog på mig jackan, halsduken och skorna och gick ut. Jag promenerade sakta längs gatan och till slut kom jag fram till parken jag och Justin var i  igår. Jag såg någon sitta på samma bänk som vi gjort, och gick med bestämda steg fram till honom. Jag satte mig ner på bänken och han såg på mig innan han tittade rakt fram igen. Vi satt och tittade framför oss utan att någon sa något.
"Jag har frukost. Vill du ha lite?" sa Justin tillslut och tog fram en liten papperspåse från Starbucks.
Jag sträckte på mig, "visst."
Han prasslade med påsen och fiskade upp en macka och en kaffe till mig. Jag tog emot det med ett svagt tack och han log snällt.
Vi åt i tystnad och återgick sedan till att bara titta framför oss utan att ha något att säga. Stämningen var spänd, det kändes inte som att vi kände varandra längre. Jag reste mig upp för att gå.
"Vart ska du?" frågade han och reste sig upp för att följa efter mig.
"Gå."
"Jag följer med dig, jag vet någonstans vi kan gå och snacka." sa han och tog min hand lätt. Jag lät den vara och orkade inte bry mig.
Vi gick och gick tills vi kom fram till ett stort hus. Vi gick upp för trapporna som ledde upp till den stora dörren in till byggnaden. När vi kom in förstod jag direkt var vi var, stadsbiblioteket. Vi satte oss mellan några hyllor längst in i biblioteket där ingen brukade gå. Jag lutade mig mot hyllan och gled ner på golvet. Justin gjorde det samma mitt emot mig. Han såg på mig med sina hasselbruna ögon innan han öppnade sin mun, "förlåt."
Jag svarade inte utan bara såg på honom.
"Vi kommer hitta på en lösning." fortsatte han.
Jag suckade, "vad Justin? Hur ska det gå att hitta en lösning när du är på andra sidan jorden hela sommaren?"
Han öppnade sin mun för att säga något, men sen stängde han den igen. Sedan öppnade han den igen, "om inte.."
"Vad?" sa jag och såg på honom.
Han suckade, "nej, glöm det. Det var en urusel idé."
"Berätta." sa jag.
Han såg på mig med blanka ögon, "om inte du följer med mig."
Jag såg upp på honom, hans sorgsna ögon hade ändrats till ett glimtande, hoppfullt uttryck.
Jag log, "det hade varit jätteroligt."
"Det är ju ändå sommarlov så du missar ingen skola, och.."
Jag satte mig på huk framför honom och tog hans ansikte i mina händer, "jag sa ja."
Sedan kysste jag honom.
Han lutade sig fram och kysste mig hårt. Hans tunga letade sig igenom mina läppar och virvlade runt i min mun.
_______________________________________________________________________________________________

Rätt kort kapitel, men jag ska på gudstjänst med konfan ikvälll så då hinner jag inte skriva något. (detta är då tidsinställt.)
VAD TYCKER NI DÅ? :)
puss.
/e.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Bra!! Begåvad som alltid!;)

Kram

2011-12-13 @ 20:15:42
Postat av: anna

2011-12-14 @ 19:50:47
Postat av: anna

jättegulligt!

2011-12-14 @ 19:51:01
Postat av: felicia

fint!

2011-12-14 @ 19:51:14
Postat av: Elwira

grymt och as gulligt ^^


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin />