whenever you need me - kapitel 30

Han flinade och kysste mig på nacken, en rysning gick genom kroppen på mig och jag öppnade munnen av välbehag. Han fortsatte kyssa mig längs käkbenet tills han kom fram till mina läppar och bet försiktigt i dem. Då kunde jag inte hålla mig längre och kysste honom hårt.

”får jag pannkakor nu då?”, frågade han och såg på mig.

Jag log nickandes och han pussade mig snabbt på munnen.

”tack älskling!”, ropade han medan han sprang bort till badrummet.

Efter att vi ätit gick vi upp på Justins rum igen.

”kan vi inte spela in en till video till youtube?”, frågade jag och tog upp Justins gitarr.

”jag antar att vi kan det..”




Jag räckte honom gitarren och han tog försiktigt emot den, som om den var hans värdefullaste ägodel. Han satte sig på sängkanten och jag satte igång videokameran, precis som förra gången.

”vilken låt ska du sjunga?”, frågade jag och hade redan börjat spela in.

Justin såg upp från gitarren som han höll på att stämma och log rakt in i kameran som ett litet barn, ”As Long As You Love Me.”

”den har jag aldrig hört förut”, svarade jag.

Han flinade, ”nej, det är för att den är ny. Jag skrev den till dig efter att du stack.”

”Justin, jag kommer inte att kunna filma detta.”

”varför inte?”, frågade han förvånat.

”jag kommer att börja gråta”, mumlade jag generat.

Justin såg att mina kinder blev röda och lade ifrån sig gitarren och kom fram till mig. Han lade sina armar om min midja och minskade avståndet mellan våra ansikten till ungefär fem centimeter.

”du är så söt när du rodnar”, sa han och log. Jag såg ner i marken när jag insåg att jag nu rodnade ännu mer, så han lyfte upp mitt ansikte med sin ena hand. Sedan lade han sina händer varsamt över mina käkben och kysste mig länge och mjukt.

Han gick tillbaka till sängen och satte sig igen, medan jag fortfarande stod kvar på samma ställe utan att röra en min.

”ställ kameran där och kom och sätt dig bredvid mig istället”, sa Justin och klappade på platsen bredvid sig. Jag gjorde som han sa och ställde kameran på skrivbordet och satte mig bredvid honom i sängen.
Justin letade upp rätt ackord med fingrarna och hann med att ge mig ett litet leende innan han drog plektrumet genom de sex gitarrsträngarna.


As long as you love me
As long as you love me
As long as you love me

I'm under pressure, seven billion people in the world trying to fit in
Keep it together, smile on your face even though your heart is frowning
But hey now, don't know girl, we both know what to do
But I will take my chances



Nu kunde jag inte längre hålla inne tårarna. Det spelade ingen roll att videokameran spelade in allt och att vi skulle lägga ut det på Internet, jag var så rörd. Alla ord Justin hade skrivit till mig gick rätt in i mitt hjärta.

Hur kunde jag ens tänka på att lämna honom, än mindre göra det? Det är först nu jag har lärt mig och verkligen förstår vad man menar med att inte tänka på vad andra tycker och att lita på sig själv. Innan hade jag alltid trott att jag inte tänker på andras åsikter, men så var det inte. Från och med nu lever jag mitt liv med mina regler, inte någon annans.


As long as you love me, we could be starving,
We could be homeless, we could be broke
As long as you love me i'll be your platinum, i'll be your silver, i'll be your gold
As long as you lo-lo-lo-lo-lo-lo-love me
As long as you lo-lo-lo-lo-lo-lo-love me

I'll be your soldier, fighting every second of the day for the change girl
I'll be your Hova, you can be my Destiny's Child on a stinger
So don't stress, don't cry, oh we don't need no wings to fly
Just take my hand



Mina tårar rann fortfarande ner för mina kinder samtidigt som Justin sjöng de sista orden. Jag torkade dem med baksidan av min vänstra hand medan han lutade gitarren mot sängkanten och satte sig närmare mig.

”tack”, sa jag.

”jag älskar dig”, sa han och kysste mig. Han reste sig upp för att stänga av videokameran.

”jag älskar dig mer”, svarade jag och lade mig ner i sängen.

Justin kom flinandes mot mig, ”det är tyvärr omöjligt.” Han satte sig på sängkanten och såg ner på mig där jag låg med håret utspretat runt mitt huvud. Jag log stort och Justin lutade sig över mig och gav mig en lång kyss mitt på munnen. Jag höll honom kvar nära mig och rufsade till hans hår. Han var så nära att jag kände hans varma andedräkt mot mina läppar, och snart möttes de i en underbar kyss ännu en gång. Justin klättrade upp på mig så att han lättare skulle komma åt, och hans tunga bad om inträde i min mun. Mina händer åkte över hela hans kropp, in genom hans tröja och längs med hans kindben. Då började han dra av mig min tröja, vilket gjorde att vi behövde sära på våra läppar i några sekunder. Så snart min tröja åkt över mitt huvud återförenades våra läppar igen för att snart ta avstånd igen när Justins tröja åkte av och hans vältränade mage visades. Jag stannade upp och såg gillandes på hans magmuskler innan Justin flinandes kysste mig hårt. Hans händer vandrade över min mage och ner mot mina byxor. När de började fibbla med min gylf fick jag panik.

”Justin”, mumlade jag mellan kyssarna.

Han stannade genast upp och såg på mig, fortfarande nära mitt ansikte, ”vill du inte?”, frågade han försiktigt.

När jag skakade på huvudet lade han sig bredvid mig med en suck.

”säg till när du vill”, mumlade han.

Jag nickade och såg upp i taket. Sedan reste han sig upp ur sängen och var på väg bort mot dörren.

”vart ska du?”, frågade jag och satte mig upp.

Justin log, ”jag måste få ner den där.” Han pekade på bulan i sina jeans och vi delade ett skratt innan han försvann ut genom dörren.

Efter nästan tio minuter kom Justin tillbaka. Han lutade sig tillbaka i sin skrivbordstol och inspekterade mig från topp till tå. När han efter en stund märkte att jag tittade konstigt på honom log han och såg mig i ögonen istället.

”vill du se en film?”, frågade han.

Jag nickade och reste mig upp och gick bort till tv-rummet med Justin strax bakom mig. Han gick direkt och satte sig i den mjuka, beiga soffan, medan jag föll ner på knä framför filmerna i bokhyllan.

”vilken film ska vi se?”, sa jag och såg bort på Justin.

”välj du.”

Med ett flin tog jag fram den mest tjejiga filmen jag kunde hitta, i detta fallet ”Mean Girls.” När Justin märkte vilken film jag hade valt gav han ifrån sig en hög suck, ”var du tvungen att välja den filmen jag minst vill se?”

Jag flinade och reste mig upp för att gå mot soffan, ”du bad mig välja.” Han öppnade sin famn för mig när jag slog mig ner och lade sedan ena armen om mig medan jag lutade huvudet mot hans axel.


När filmen var slut reste sig Justin direkt upp ur soffan, ”jag måste hämta min mobiltelefon hos Chaz, klarar du dig ensam här i en halvtimme?”

Jag nickade och försökte se besviken ut. Han log och kysste mig snabbt på munnen innan han försvann ner för trappan, och inte långt därefter hörde jag ytterdörren slå igen. Ensam. Jag satte på en ny film, denna gång ”17 Again”. Zac Efron var helt klart en av mina favoritskådespelare.

Inte långt efter att jag startat filmen knackade det på dörren. Justin skulle inte vara hemma förrän om en halvtimme, och varför skulle han knacka på till sitt eget hus? Långsamt smög jag ner för trappan och öppnade ytterdörren. Jag blev väldigt förvånad, men samtidigt arg när jag såg vem som stod utanför. Min mamma. Utan ett ord började jag stänga dörren, men hennes fot stoppade mig från att få igen den helt.

”snälla Melanie, låt mig få prata med dig”, vädjade min mor.

”vad är det?”, väste jag.

”jag… Jag hade fel, Melanie.”

Långsamt började jag öppna dörren tills jag såg hela henne, ”kom in då.”

Jag ledde henne in till vardagsrummet på nedervåningen och satte mig i en fåtölj för att slippa sitta bredvid henne. Min mamma såg på mig med ångerfulla ögon.

”förlåt mig Melanie, jag dömde Justin för fort och tänkte inte på hur ni känner för varandra. Jag var självisk.”

”ja det var du”, svarade jag.

Hon suckade åt min attityd, ”så jag tänkte fråga om du vill komma tillbaka och bo hemma igen. Om du nu förlåter mig för vad som slank ur min mun.”

”det är inte mig du ska be om ursäkt till, det är Justin.”

Mamma nickade, ”och var är han då?”

”han hämtar sin mobil hos Chaz, han kommer nog snart”, svarade jag och klämde fram ett svagt leende. Samtidigt som jag sa det hörde jag hur ytterdörren öppnades och stängdes.

”när man talar om trollen”, sa jag och reste mig upp. Min mamma var också på väg, men jag stoppade henne. ”vänta här.” Hon sjönk ner i soffan igen och knäppte sina händer.

Jag gick ut i hallen och fick se Justin nere på knä mitt i att knyta upp sina skor. När han fick syn på mig, klädd i en kort rosa t-shirt och gråa mysbyxor log han.

Så fort han fått av sig skorna tog han några steg och kramade mig.

”min mamma är här”, viskade jag.

”va?”

Jag nickade.

”varför då?”, frågade han pafft.

”hon vill be om ursäkt till dig”, svarade jag tyst.

”till mig?”, frågade han och höll högra handen över bröstet.

Jag nickade ännu en gång och gick efter Justin in i vardagsrummet där min mamma väntade. Han satte sig ner bredvid henne och hon såg på mig. Jag gjorde en gest om att hon skulle prata, så hon vände sig mot Justin.

”jag vill be om ursäkt för att jag dömde dig innan jag kände dig”, fick min mor ur sig.

Justin log, ”det är okej, många gör så.”

Mamma reste sig upp, och Justin gjorde samma sak. Hon tog hans hand och bad om ursäkt, och innan jag visste ordet av var hon borta.

Jag log tacksamt mot honom och han kom fram till mig.

”tack för att du står ut med min mor”, sa jag och lade armarna om hans hals.

”hon verkar snäll”, svarade han och kysste mig.



Kapitlet skulle egentligen kommit i tisdags, men mitt internet gick sönder på grund av att några polacker som byggde vårt staket tog sönder en kabel. Men då har jag fått mer tid på mig att skriva!
Och nu har jag ju också sommarlov, så ska försöka uppdatera mer!

KOMMENTERA?

/e.


Kommentarer
Postat av: Anonym

meeeeer! :D

2012-06-14 @ 17:14:15
Postat av: Nathalie

Bra, älskar hur du skriver!

2012-06-14 @ 19:38:18
Postat av: Liv

Awesome kapitel!

2012-06-15 @ 15:14:08
Postat av: Emelie

Skitbra, vill ha mer! Du skriver så jäkla bra! Lite bättre uppdatering kanske? Men förstår att du har sommarlov, så det är okej! Haha, men skitbra annars!

2012-06-16 @ 13:04:11
Postat av: Emelie

Skitbra! Du skrier så himla grymt! Älskar det! Ett till ikväll, för oss som vill läsa mer & kommenterar! :D

2012-06-16 @ 13:04:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin />