_________________________________________________________________________________________________

Vi låg bredvid varandra i sängen, svettiga och flåsade när det knackade på dörren.

Jag flög upp ur sängen och krånglade på mig mina byxor medan Sarah sprang in på toaletten med sina kläder. Jag drog upp min gylf medan jag gick mot dörren och öppnade.

"Tjena grabben!" sa Kenny när jag öppnade och han gick in.

"Hej Kenny." sa jag och tog på mig en tröja.

"Ska ni med ut och äta? Det börjar bli sent."

"Visst."

"Var är Sarah förresten?" frågade han och tittade sig omkring

"I badrummet. Gå ner du till lobbyn så kommer vi snart, fixa bil och så." sa jag till honom och öppnade dörren för honom  som en gest att han skulle gå

"Okej, vi ses snart!" sa han innan jag stängde dörren efter honom. Jag suckade och gick fram till min resväska och valde ut nya kläder. Sarah kom ut från badrummet och kramade mig.

"Jag älskar dig." viskade hon och vilade sitt huvud mot min axel.

Jag log för mig själv, "jag älskar dig mer." Hon tittade upp och såg djupt in i mina ögon och sedan på mina läppar. Sedan närmade hon sig dem.

Vi tog hissen ner till lobbyn och mötte upp Kenny. Han ledde oss ut till en bil omringad av paparazzis. Kenny banade väg för oss och vi hoppade snabbt in i bilen som hade tonade rutor.

"Vart ska vi?" frågade Sarah.

"Jag tänkte att vi kunde äta på Cheesecake Factory. Är det okej?" svarade Kenny.

"Låter gott!" sa Sarah och log.
Vi parkerade utanför restaurangen och gick in och fick ett lite avskilt bord.

Efter att vi beställt och servitrisen gått iväg kom två tjejer i tolvårsåldern fram till oss.

"Förlåt att vi stör, men Justin vi är dina största fans! Kan vi få en autograf?"

Jag log stort, "såklart ni kan, vill ni ha en bild också? En bild säger mer än tusen år."

De nickade ivrigt och jag skrev mitt namn på deras block och sedan tog vi en bild. Efter det gick de iväg nöjda och skrikandes.

Jag skrattade för mig själv.

"Du är så snäll Justin." sa Sarah och lade en hand på mitt ben.

Kenny log, "det är inte alla som ställer upp på  bild och allt när man vill leva sitt privatliv."

"Jag vill bara att alla ska vara glada." svarade jag och log ännu större. 

Sarah's Perspektiv:

Efter vi ätit tog Justin med mig ut på en promenad.

"Vart ska vi?" frågade jag.

"Du får se."

Jag hatade när han sa det, han hade alltid överraskningar, men det var samtidigt gulligt att han gjorde detta för mig.
Vi kom fram till en hög byggnad och gick in i den. Justin ledde mig in i en hiss och tryckte på översta knappen.

"Ska vi till taket?"

Justin log och nickade, "utsikten är underbar."

Vi åkte upp i byggnaden och när hissen stannade högst upp på taket tog Justin min hand och ledde mig ut. Jag möttes av en underbar utsikt fylld av skyskrapor som lyste i natten. Justin log mot mitt häpnade ansikte.

"Visst är det fint?"
"Jättefint." svarade jag och log och kysste honom.
"Det är en sak jag vill säga, Sarah." sa Justin sedan.

"Okej." sa jag och log uppmuntrande.

"Du kanske inte blir så glad, men jag kan inte hjälpa det."
"Säg det, jag kan nog klara det."

Han tog min hand och vi satte oss ner. Justin stirrade stint ut över utsikten innan han öppnade sin mun.
Han lyckades mumla ut det han hade säga tillslut, "jag ska på turné i sommar."

Mitt leende hade tonat bort, och istället såg jag bara rätt ut, precis som Justin gjorde.

"H-h-hur länge?" lyckades jag få fram tillslut.

Justin suckade, "tre månader."

En tår rullade långsamt nerför min kind men jag brydde mig inte, jag bara tittade ut över New York. Justin lade armarna om mig och torkade mina tårar. Jag begravde mitt huvud i hans axel och började gråta. Jag hörde att Justin snyftade då och då också.

Jag släppte taget om honom, torkade mina tårar och såg på honom, "varför?"

Han svarade inte utan bara ner på sina skor i besvikelse.

"Kan du inte svara är det inte lönt att vi sitter här." sa jag och reste mig upp. Jag skyndade mig mot hissen och hörde Justin ropa mitt namn, och jag hann se hans ansikte innan hissens dörrar skiljde oss åt.

Jag satte mig ner på hissgolvet och började gråta. Tre månader? Vad tänkte killen med?

När hissen nådde bottenvåningen reste jag mig upp och gick snabbt ut och drog upp min luva på min jacka för att skyla mitt sminknedkletande, nedgråtna ansikte.

Jag visste inte var jag skulle gå, jag kunde ju inte gå tillbaka till hotellet, så jag gick och satte mig på en bänk i en park. Det var mörkt, och bara några enstaka gatlyktor lyste upp den snötäckta omgivningen. Tårarna började rinna igen och jag satt där och bara grät.

Justin's Perspektiv:

"Varför?" sa hon.

Jag svarade inte utan kollade bara ner på mina skor, några tårar gled långsamt nedför mina kinder.

"Kan du inte svara är det inte lönt att vi sitter här." sa hon och reste sig upp.

Jag såg hur hon gick iväg innan jag reagerade, "Sarah, vänta!"

Jag reste mig upp och sprang efter henne, men hann bara se hennes nedgråtna ansikte försvinna bakom hissdörrarna.

Jag sprang mot trapporna och rusade nerför dem. När jag kom ner till bottenvåningen såg jag hennes jacka precis försvinna om hörnet. Jag sprang ut ur byggnaden men såg inte henne så jag sprang bara åt det hållet jag såg henne gå åt senast.

Jag gick längs en ensam trottoar i mörkret tills jag kom fram till en liten park. Och där satt hon. På en bänk. Jag kunde se att hon grät, och jag gick långsamt fram till henne och satte mig bredvid.

Vi satt tysta bredvid varandra ett tag innan någon sa något.

"Gå." väste hon och såg ner i marken.

Jag suckade, "det tänker jag inte göra."

Hon reste sig upp, "då går jag istället." Jag tog tag i hennes hand för att hindra henne från att gå.

"Snälla gå inte, vi kan komma på en lösning. Kan vi inte bara strunta i det för nu, det är ju ett halvår tills dess!"

Hon suckade, "jag vill bara vara ensam just nu, Justin."

Jag släppte hennes hand och hon gick sin väg. Jag satt ensam på bänken och en tår rullade nerför min kind. Just då kände jag en kamerablixt i ögonvrån. Jag såg mig omkring och upptäckte en paparazzi lite längre bort. Genast reste jag mig upp och gick iväg och täckte mitt ansikte med jackan.

Jag började småspringa när jag märkte att paparazzin följde efter mig.

Efter vad som kändes som en evighet kom jag äntligen fram till hotellet. När jag kom in i det kolsvarta hotellrummet blev jag genast ledsen. Jag klädde av mig och drog av mig min tröja. Jag skulle just lägga mig i sängen för att försöka sova en blund, även om det kändes omöjligt när Sarah saknades, när jag märkte att det låg någon i sängen. Sarah. Hon sov djupt. Jag log för mig själv och kröp ner under täcket och lade armarna om henne innan jag somnade.

_______________________________________________________________________________________________

"Hur ska vi inleda julovet på bästa sättet?" sa Hanna.

Vi satt på ett café och fikade, hit hade vi gått direkt efter avslutningen.

Chaz sträckte på sig, "kan vi inte åka skidor?!"

Alla log och gick med på det.

"Vem kör?" frågade Ryan.

"Titta inte på mig, jag har inte ens en bil!" sa jag och höjde handflatorna för att se oskyldig ut.

"Vi kan ta min bil." sa Hanna.

Nästa morgon kom Hanna, Ryan och Chaz för att hämta upp mig.

Ryan log stort mot mig när jag hoppade in i baksätet bredvid honom,"godmorgon Sarah!"

Jag log tillbaka, "hej!"

"Hur långt bort ska vi?" frågade jag medan jag spände fast bilbälet runt om mig.

Hanna började backa ut från uppfarten till mitt hus. "Någon timme skulle jag tro."
Ryan vände sig mot mig, "har du åkt skidor innan?"

Jag log stort, "nej, snowboard."

Ryan skrattade. "Hörde ni? Tjejen åker snowboard!"

Chaz vände sig om och såg på mig, "är det sant?"

Jag nickade och flinade. Chaz såg förvånad ut. Sedan började han skratta. "du? Snowboard? Hahahaha!"

"Vad? Åker du skidor eller?" sa jag.

"Nej, det är Hanna och Ryan som gör det. Men du och snowboard, ingen bra kombination."

Jag lutade mig fram för att slå honom lät på armen men han vek undan. "Varför skulle jag inte kunna vara bra på snowboard?"

"Jag vet inte..Du ser verkligen inte ut att kunna det." sa Chaz och log.

"Underskatta aldrig en tjej." svarade jag kort och flinade.

"Vi får väl se." sa Ryan.

Efter någon timme var vi framme. Det var inte stort, bara några få backar, men det räckte gott och väl.

Vi gick och hyrde, snowboard till mig och Chaz och skidor till Ryan och Hanna.

Sedan tog vi liften upp.

När vi kommit upp på toppen vände sig Chaz mot mig, "nu ska vi se vad du går för!"

Jag skrattade, "du kommer bli förvånad." Sedan satte jag mig ner och spände fast snowboarden, Chaz gjorde lika dant. Ryan och Hanna åkte lite innan oss, men stannade lite längre ner i backen för att kolla på oss när vi åkte.

Jag reste mig upp. "Redo?" frågade jag samtidigt som jag tryckte ned skidglasögonen från mössan ner över mina ögon.

"Redo." sa Chaz och famlade sig upp.

Jag satte fart på snowboarden och åkte. Chaz låg strax bakom mig, vinden susade och ven i mina öron, snön blåste i mitt ansikte. Det var ett tag sedan jag kände den känslan, den underbara känslan av att vara fri.

Jag åkte ner till Hanna och Ryan och stannade framför dem med ett ryck så att snön flög upp på dem.

"Jävlar vad du är grym!" sa Ryan.

Jag log stolt, "tack, jag vet." Sedan såg vi upp i backen för att upptäcka Chaz vara på väg, något efter.

Till slut kom han fram till oss, "det tog ett tag!" sa Ryan.

"Haha, jag kan i alla fall åka snowboard."

Sen vände han sig mot mig, "och du, du är ju helt sjuk! Vart har du lärt dig det?"

Jag skrattade innan jag svarade, "min pappa lärde mig när jag var liten, sen har jag väl åkt lite då och då."

"Åhh, okej." sa Chaz.

"Asså Chaz, det är lugnt." sa jag och försökte le, men minnen från pappa kom genast upp i mitt huvud.

"Nej, men ska vi ta och käka lunch?" frågade Hanna för att försöka lätta upp stämningen.

Vi gick med på det och åkte ner för att äta.

Justin's Perspektiv:

Julafton hade jag firat i Atlanta med min familj. Mormor och morfar hade kommit ner hit, och pappa och Jazmyn och Jaxon hade också kommit för att fira med mig och mamma. Det kändes bra att mamma och pappa kunde komma överens och vara i samma rum utan att bråka eller något.

Nu satt jag i ett flygplan på väg till Stratford med Kenny för att träffa Sarah. Imorgon skulle vi åka till New York.

Jag gick ut ur flygplatsen med Kenny framför mig och vi satte oss i en taxi.
"147 Wellington Street, tack." sa jag och satte mig i taxin.

"Sarah's hus?" frågade Kenny.

Jag log och nickade.

Efter ett tag var vi framme vid Sarah's hus. Jag hoppade av och tog min packning medan Kenny åkte vidare.

Sen gick jag fram till ytterdörren och knackade på. Snart öppnades dörren, och där stod Sarah i mjukisbyxor och en slapp t-shirt. Hennes ansikte lös upp och hon hoppade på mig.
"Justin!"

Jag kramade henne länge och kysste henne på munnen. Sedan släppte hon in mig i huset.

"Har du börjat packa än?" frågade jag henne.

"Ehhmm..nej." sa hon och log försiktigt.

"Då får vi väl göra det!"

Jag gick fram till henne och bar upp henne så att hon hänge över min axel.

"Juustin! Släpp ner mig!" skrek hon.

Jag bara skrattade och gick upp för trappan till hennes rum. När vi kom upp slängde jag henne på sängen.

"Gör aldrig om det där." mumlade hon och reste sig upp.

Jag flinade, "det vet man aldrig."

Hon suckade och skrattade. Sedan gick hon till sin garderob och tog ut en resväska och började packa.

Lördag morgon. Vi gick upp och åt en mysig frukost och gjorde oss i ordning. Sarah hade på sig en vit tröja och jeans, jag hade svart t-shirt och byxor. Vi sa hejdå till hennes mamma och tog en taxi till flygplatsen där Kenny mötte oss.

"Sovit gott?" frågade han.

Sarah nickade.

"Ja." sa jag.
Vi gick ombord på ett plan som skulle ta oss till New York, resan skulle ta nästan fem timmar.

Fem timmar senare var vi framme i New York. Snön virvlade runt på gatorna, och vägarna var fulla av bilar. Tillslut kom vi fram till hotellet och jag slängde mig direkt på sängen. Sarah gick fram till mig.

"Trött?" frågade hon och lade sig bredvid mig.

"Inte tillräckligt." svarade jag och kysste henne. Jag lade mig ovanpå henne och hon tryckte min kropp mot hennes och kysste mig hårt. Jag smekte hennes mage och drog sedan av hennes tröja och strax därefter min egen. Hennes händer fumlade med min gylf när hon drog av mina byxor. Jag kysste henne länge.

_______________________________________________________________________________________________

Vad tycker ni? :)
puss.

"Förlåt.." mumlade jag. Sarah sträckte på sig.

"Justin, du har ingen som helst anledning att be om ursäkt." sa hon.

"Jo, hade vi inte börjat ro tillbaka hade allt detta aldrig hänt." sa jag och såg på henne.

Hon reste sig upp, "Sluta ta på dig skulden! Jag mår bra, det är inte ditt fel, tänk om vi hade stannat på ön då?" röt hon. Jag hade aldrig sett henne arg innan.

"Hade vi stannat på ön hade inte du varit på väg att drunkna! Inse Sarah, jag höll på att döda dig!" sa jag och reste mig upp.

Sarah var på väg att säga något, men gråten täppte orden. Jag gick fram till henne och höll henne hårt i min famn. "Jag dog inte, Justin. Du räddade mig." lyckades hon få fram.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Jag släppte lite på greppet jag höll om henne och såg ner på henne. Hon såg upp på mig med sina djupa, bruna ögon och jag sänkte mig långsamt ner för att kyssa henne. Hon ställde sig lätt på tå och mötte mig halvvägs.

"Är du okej?" frågade jag efter kyssen. Hon släppte mig och tittade på mig. "Klart jag är."

Jag log, "ska vi åka hem?" Hon nickade som svar och vi satte oss i bilen och körde hem igen.

Nästa morgon vaknade jag i min egen säng med Sarah bredvid mig. Jag log och smekte försiktigt hennes ena kind. Hon öppnade långsamt ögonen och såg nyvaket på mig. "Godmorgon Shawty." sa jag och log.

Hon satte sig upp i sängen. "Godmorgon."

Jag såg på henne en stund innan hon bad mig att lägga av. "Du är bara så vacker." sa jag och log.

Hon tittade nervöst ner så att hennes hår åkte ner som en vägg mellan hennes och mina ögon. Jag drog bort håret och lade det bakom hennes öra, sedan satte jag mig upp.

"Jo, jag har tänkt på en sak." började jag.

Hon såg upp på mig, "vad?"

"Du får väl jullov nästa vecka?"

"På onsdag, ja."

"Jag tänkte om du ville fira nyår i New York med mig." Hennes ansikte lös upp och hon log stort. "Skojar du Justin?! Klart jag vill!" nästan skrek hon.

Jag flinade och sa, "Bra, vi åker på lördag. Okej?"

"Jaa!"

Hon böjde sig fram för att ge mig en puss på kinden men jag gav henne en lång kyss.

Sarah's Perspektiv:

Det var måndag. Justin hade varit tvungen att åka tillbaka till Atlanta igen, men han skulle komma hit på fredag. På lördag ska vi åka till New York. Jag hade frågat mamma som hade verkat skeptisk från början, men tillslut gick hon med på det. Jag var så lycklig. Och snön som hade smält för några veckor sedan var nu tillbaka. Jag tog på mig en vit stickad tröja och ljusa jeans innan jag sminkade mig och gick ner för att vänta på skolbussen.

Första lektionen var engelska. Jag gick och låste upp mitt skåp.

"Hej Sarah!"

Jag vände mig om för att se vem det var och blev förvånad.

"Ariana? Hej." sa jag. Hon hade aldrig någonsin gett mig så mycket som ett 'hej' innan, bara några blickar.

"Vad gör du efter skolan? Har du lust att hänga?"

Jag var så paff, jag kunde slå vad om att jag stod där som ett fån och gapade. Varför ville hon helt plötsligt bli min vän?

"Jag vet inte, visst. Men jag måste gå nu, jag har lektion." suckade jag.

"Kul! Är Justin med dig också?" ropade hon bakom min rygg.

Jag stannade upp. Justin? Jag vände mig om och gick tillbaka mot henne.

"Ariana, hur vet du om mig och Justin?" frågade jag och höjde långsamt ögonbrynen.

"Det finns överallt, i alla tidningar! Du är kändis tjejen!"

"Okej..Vi ses." sa jag och gick förbryllat därifrån.

Så det var därför hon helt plötsligt ville hänga med mig! För att jag var Justin's flickvän.

Det vibrerade i min ficka och jag tog upp mobilen samtidigt som jag gick mot klassrummet. Ett nytt sms från Justin. Jag log och öppnade det.

Hej shawty! Jag saknar dig jättemycket. Vi ses på fredag, New York here we come! ;) Älskar dig, puss.

Jag skrattade tyst för mig själv och svarade.

Hej älskling! Jag saknar dig med och längtar tills på fredag! Jag älskar dig med.

Sen gick jag och satte mig i klassrummet bredvid Luke.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Jag släppte lite på greppet jag höll om henne och såg ner på henne. Hon såg upp på mig med sina djupa, bruna ögon och jag sänkte mig långsamt ner för att kyssa henne. Hon ställde sig lätt på tå och mötte mig halvvägs.

"Är du okej?" frågade jag efter kyssen. Hon släppte mig och tittade på mig. "Klart jag är."

Jag log, "ska vi åka hem?" Hon nickade som svar och vi satte oss i bilen och körde hem igen.

Nästa morgon vaknade jag i min egen säng med Sarah bredvid mig. Jag log och smekte försiktigt hennes ena kind. Hon öppnade långsamt ögonen och såg nyvaket på mig. "Godmorgon Shawty." sa jag och log.

Hon satte sig upp i sängen. "Godmorgon."

Jag såg på henne en stund innan hon bad mig att lägga av. "Du är bara så vacker." sa jag och log.

Hon tittade nervöst ner så att hennes hår åkte ner som en vägg mellan hennes och mina ögon. Jag drog bort håret och lade det bakom hennes öra, sedan satte jag mig upp.

"Jo, jag har tänkt på en sak." började jag.

Hon såg upp på mig, "vad?"

"Du får väl jullov nästa vecka?"

"På onsdag, ja."

"Jag tänkte om du ville fira nyår i New York med mig." Hennes ansikte lös upp och hon log stort. "Skojar du Justin?! Klart jag vill!" nästan skrek hon.

Jag flinade och sa, "Bra, vi åker på lördag. Okej?"

"Jaa!"

Hon böjde sig fram för att ge mig en puss på kinden men jag gav henne en lång kyss.

Det var måndag. Justin hade varit tvungen att åka tillbaka till Atlanta igen, men han skulle komma hit på fredag. På lördag ska vi åka till New York. Jag hade frågat mamma som hade verkat skeptisk från början, men tillslut gick hon med på det. Jag var så lycklig. Och snön som hade smält för några veckor sedan var nu tillbaka. Jag tog på mig en vit stickad tröja och ljusa jeans innan jag sminkade mig och gick ner för att vänta på skolbussen.

Första lektionen var engelska. Jag gick och låste upp mitt skåp.

"Hej Sarah!"

Jag vände mig om för att se vem det var och blev förvånad.

"Ariana? Hej." sa jag. Hon hade aldrig någonsin gett mig så mycket som ett 'hej' innan, bara några blickar.

"Vad gör du efter skolan? Har du lust att hänga?"

Jag var så paff, jag kunde slå vad om att jag stod där som ett fån och gapade. Varför ville hon helt plötsligt bli min vän?

"Jag vet inte, visst. Men jag måste gå nu, jag har lektion." suckade jag.

"Kul! Är Justin med dig också?" ropade hon bakom min rygg.

Jag stannade upp. Justin? Jag vände mig om och gick tillbaka mot henne.

"Ariana, hur vet du om mig och Justin?" frågade jag och höjde långsamt ögonbrynen.

"Det finns överallt, i alla tidningar! Du är kändis tjejen!"

"Okej..Vi ses." sa jag och gick förbryllat därifrån.

Så det var därför hon helt plötsligt ville hänga med mig! För att jag var Justin's flickvän.

Det vibrerade i min ficka och jag tog upp mobilen samtidigt som jag gick mot klassrummet. Ett nytt sms från Justin. Jag log och öppnade det.

Jag skrattade tyst för mig själv och svarade.

Sen gick jag och satte mig i klassrummet bredvid Luke.

Det var onsdag, en hel termin hade gått i min nya skola, en hel termin i lilla Stratford. Jag vill aldrig flytta härifrån, inte någon annan stans hade jag fått så bra vänner, som jag vågar lita på så mycket.

Jag stod och såg på mig själv i spegeln. Jag hade en röd blus och svarta stuprörsjeans tillsammans med lite smycken. Jag tog upp min telefon och ringde Hanna.

Hon svarade nästan direkt. "Hej Sarah!"

"Hej Hanna, jag är klar nu!"

Jag hörde henne skramla med nycklar. "Okej, jag kör nu!"

"Bra, vi ses snart." sa jag och lade på.

Jag tog på lite mer mascara innan jag gick ner. När jag såg Hannas bil köra upp på uppfarten greppade jag min jacka och satte på mig mina skor.

"Jag åker nu, hejdå!" skrek jag till mamma som var i köket.

"Okej, ha det så bra!" ropade hon tillbaka innan jag hann smälla igen dörren.

Jag sprang ut till Hanna och var nära att ramla på en isfläck utanför huset. Snön som smältit för några veckor sedan hade nu kommit tillbaka igen.

"Då kör vi!" sa jag när jag satte mig i passagerarsätet.

"Juuuloov!" sa Hanna och startade motorn.

Vi höjde volymen på radion och sjöng med så högt vi kunde, livet var på topp.

"I'm bulletprooooof, nothing to loooooose. far away, far awaaayy!" nästan skrek vi.

Vi kom fram till skolan och hade svårt att hitta parkeringsplats, men efter ett tag kunde vi hoppa ur bilen och möta kylan. Vi trängde oss snabbt förbi en massa människor och såg Ryan och Chaz lite längre bort.

"Hej killar!" sa jag och kramade de båda snabbt.

"Hej, ska vi gå in och hitta en plats?" sa Ryan.

Vi nickade och alla fyra gick in i den stora aulan där avslutningen skulle hållas.

Några elever sjöng och spelade och rektorn höll sitt årliga tal som ingen orkade lyssna på.

_______________________________________________________________________________________________

Paparazzina hade försvunnit och Sarah och jag gick hand i hand hem till henne. Det var ett tag sedan jag träffade mormor och morfar, så det var verkligen kul att träffa dem. Jag brukar berätta allt för dem och de betyder mycket för mig.

"Dina morföräldrar är verkligen jättesnälla!" sa Sarah och lutade sig mot min axel medans vi gick. Jag log för mig själv, "de är dem."

Vi gick in genom ytterdörren till Sarah's dörr och möttes av hennes storasyster som var på väg ut. "Justin! Hej!" sa hon och gav mig en snabb kram. "Hej Joanie."

"Jag ska ut, klarar ni er?" frågade hon. Sarah suckade från min sida och svarade, "klart vi gör. Hejdå."

Joanie gick ut genom dörren och vi tog av oss våra ytterkläder.

________________________________________________________________________________________________

Vi gick en runda i parken och pratade om allt mellan himmel och jord. När det började mörkna gick vi hem till Ryan där Chaz också var.

Vi knackade på och Ryan öppnade.

"Sarah!" utropade han och kramade mig hårt.

"Hej Ryan!" sa jag och log och andades in hans lukt. Jag kände mig hemma. Ryan släppte mig och vi gick in och stängde dörren efter oss. Just då uppenbarade sig Chaz längre bort i rummet. Jag log stort och han flinade mot mig. Sedan kom han mot mig med öppna armar.

"Jag har saknat dig Sarah!" sa han och jag vilade mitt huvud mot hans bröstkorg.

"Jag har saknat dig också Chaz."

"Så hur var det i Los Angeles?" Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan.

"Det var jätteroligt! Tiden gick snabbt."

"Vad gjorde ni?" frågade Ryan.

"Vi var på stranden och Justin hade ju en konsert och några intervjuer. Och jag har simmat med delfiner!" sa jag och log.

"Är du säker på att ni inte gjorde något annat?" sa Chaz och blinkade.

Jag flinade och slog honom på armen.

"Är det någon som är hungrig?" frågade Ryan.

"Jag är!" sa Hanna som suttit tyst den mesta delen av tiden. "Ska vi beställa pizza?" sa Chaz.

"Det gör vi!" sa Ryan och gick för att ringa och beställa.

Jag vände mig mot Chaz och blev allvarlig. "Har du polisanmält Eric?" Han såg på mig innan han svarade. "Nej."

"Ska du göra det?"

"Jag vet inte."
"Chaz, han gjorde så att du fick ligga på sjukhus och kämpa för livet i flera dagar. Anmäler du inte honom så gör jag det." sa jag.

"Jag med!" sa Hanna.

"Okej, jag gör det imorgon." suckade Chaz. Just då kom Ryan tillbaka.

"Vad ska vi göra ikväll?" frågade han.

"Dö." suckade Chaz. Hanna log stort, "det skulle kunna fixas."

"Kan vi inte gå ut?" sa jag.

"Jo, när vi ätit pizzan gör vi det!" sa Ryan.

"Skulle ni inte döda mig?" frågade Chaz ledsamt.

"Vi gör det innan vi går ut, okej?" sa Hanna och log mjukt.

Det knackade på dörren och Ryan gick för att öppna. Där stod pizzabudet med tre pizzor i händerna. Han tog emot dem och gick in i köket.

"Pizzorna är här!" skrek Ryan till de andra ute i vardagsrummet. Genast kom vi rusande in i köket.

Vi åt och sedan gick vi ut.

"Vad ska vi göra?" frågade jag.

"Bio?" sa Hanna.

Alla gick med på det och vi gick in till centrum och köpte biobiljetter.

Måndag morgon:

När jag hoppade på bussen satt Chaz på sin vanliga plats. Jag log för mig själv och slog mig ned bredvid honom.

"Hej Chaz."

Han log mot mig, "hej Sarah! När är Justin tillbaka?"

"På fredag."

"Saknar du honom?" frågade han och gav mig en medlidsam blick.

"Klart jag gör, men jag klarar mig."

Vi gick av bussen men skiljdes sedan för vi hade olika lektioner. Jag tog ut mina engelskböcker ur mitt skåp och gick till klassrummet. Jag satte mig vid en ledig bänk och snart kom en kille med brunt hår och hasselbruna ögon fram till mig. Han såg ut som en minikopia av Chaz.

"Hej, är det ledigt här?" frågade han.

Jag såg upp och mötte hans blick och log. "Visst."

"Jag heter Luke." sa han och log stort med perfekta tänder.

Jag log tillbaka mot honom. "Sarah."

"Jag har precis flyttat hit, skulle du kunna visa mig runt lite?"

"Gärna. Vad är din nästa lektion?" undrade jag.

"Musik."

"Jag med, vi kan gå dit tillsammans om du vill."

"Godmorgon, slå upp era böcker på sidan 57." sa läraren som kommit in i rummet.

"Det vill jag gärna." viskade Luke.

Jag log och tittade ner i boken.

Efter lektionen hade jag musik med Luke, sedan var det lunch. Eftersom Luke inte kände någon hängde han med mig och satt med Ryan, Chaz och Hanna.

"Hej guys! Det här är Luke, han är ny." sa jag och slog mig ned bredvid Chaz.

"Hej Luke! Jag heter Hanna."

"Ryan. Och han där fula som glufsar i sig alldeles för mycket mat är Chaz."

Chaz slutade äta och tittade upp. Alla började skratta.

"Jag äter faktiskt inte så mycket." sa Chaz ursäktande till Luke.

När sista lektionen var slut mötte jag upp Hanna utanför skolan. "Ska vi gå?"

Jag nickade och vi gick mot ishallen där Ryan och Chaz skulle träna. Vi satte oss på läktaren och såg ett tiotal killar åka runt på isen. Hanna knackade på min axel, "är inte det Luke?"

Hon pekade på en kille på andra sidan rinken, och jag tyckte jag såg igen honom. "Jag tror det."

Chaz åkte fram till oss. "Tjena tjejer!" Vi skrattade.

"Hej Chaz. Hur går det?" sa jag.

"Jodå, du skulle sett hur många mål jag gjorde i lördags!"

Hanna närmade sig mig och viskade, "Han gjorde ett."

Jag skrattade och sa till Chaz, "Du får visa på söndag." Chaz återgick till träningen och jag och Hanna kollade på.

"Det börjar bli lite kallt, ska vi gå?" frågade hon och huttrade. Jag nickade och vi gick ut ur ishallen.

"Sarah, vänta!" Jag vände mig om.

________________________________________________________________________________________________

Nästa morgon när jag vaknade låg inte Justin vid min sida. På hans huvudkudde låg en lapp.

Jag log för mig själv medans jag läste lappen och gick sedan in i badrummet för att ta ett långt härligt bad i badkaret. Efter det var jag så hungrig, så jag bestämde mig för att gå till Starbucks och köpa en macka. Jag tog på mig mina solglasögon och slängde för säkerhets skull en luva över huvudet innan jag låste rumsdörren efter mig och gick ut. Såklart stod det några paparazzis utanför hotellet när jag kom ner, så jag gick snabbt förbi med luvan långt ner över ansiktet. De märkte att det var jag och började följa efter mig och ställa frågor.

"Vart ska du? Var är Justin? Sarah! Titta hit!"

Jag sa ingenting utan fortsatte gå med raska steg. De gav inte upp, så tillslut stannade jag upp och vände mig emot dem.

"Jag ska äta frukost, så snälla, lämna mig i fred."

Sedan vände jag på klacken och gick in på Starbucks. Jag köpte min mat och gick sedan hem igen med en kaffe i handen.

När jag kom tillbaka till hotellet låg Justin på sängen och såg på tv.

"Hej!" sa jag när jag gick in genom dörren.

"Hej älskling." svarade han.

Jag gick fram till honom och lade mig vid hans sida.

"Vi åker hem ikväll." mumlade Justin efter en stund av tystnad.

Jag satte mig upp i sängen. "Va? Redan?"

"Ja. Jag måste börja spela in min skiva i Atlanta imorgon. Men jag följer med dig till Canada, men sen måste jag åka direkt."

"När kommer du tillbaka då?" frågade jag.

"Om en vecka."

"Då får vi väl packa."

Jag reste mig upp och drog ut min resväska och började lägga ner mina kläder i den.

"Varför så bråttom?" andades Justin i mitt öra och kramade mig bakifrån.

"Vi åker ju ikväll sa du." svarade jag och tog mig ur hans grepp för att hämta min necessär i badrummet.

"Men det tar väl inte så lång tid att packa?"

Justin satte sig ner på sängen och såg lite besviken ut.

Jag suckade och log och gick fram till honom där han satt på sängen. Jag satte mig i hans knä och kysste honom.

Justin log och tog tag om min midja innan han kysste mig länge.

"Ska vi se en film?" sa Justin och sökte min ögonkontakt.

"Visst." svarade jag.

Jag stod vid Justin's flygplan, nu skulle han åka till Atlanta. Jag skulle inte få se honom på en hel vecka. En hel vecka utan honom, jag orkar inte. Jag kramade honom hårt och ville aldrig släppa honom.

"Älskling, jag måste gå nu." sa Justin.

Jag släppte honom och han kysste mig en lång stund innan han gick upp på trappan till flygplanet.

"Jag ringer när jag är framme!" ropade han och gjorde en slängkyss.

Jag skrattade lite och gjorde en slängkyss tillbaka till honom innan han gick in i planet.

Där stod jag. Ensam, mitt ute på flygplatsen. Jag gick in igen och tog en taxi.

När jag satt i taxin ringde jag Hanna.

"Sarah?!" utbrast hon när hon svarade.

"Ja, jag är hemma nu!"

"Är du? Vi måste träffas!"

"Inte ikväll, jag är jättetrött. Imorgon?" frågade jag.

"Ja, vi träffas tolv i parken. Imorgon kväll är vi hos Ryan. Okej?"

"Okej."

"Bra, vi ses imorgon! Puss."

"Puss." sa jag och lade på. Vid denna stunden hade taxin stannat utanför mitt hus. Jag betalade taxichauffören och tog mina resväskor. När jag kom in i hallen rusade mamma fram till mig.

"Hej Sarah!"

"Hej!"

"Du kommer precis i rätt tid. Maten är nästan klar."

"Jag är jättehungrig!" sa jag och tog upp mina väskor till mitt rum och började packa upp.

Nästa morgon när jag vaknade gick jag direkt för att göra mig i ordning.

Vid tolv satt jag på en bänk i parken och väntade på Hanna, precis som vi bestämt. När jag såg hennes knallrosa mössa lyste jag upp och rusade emot henne.

"Hanna!"

"Sarah!"

Vi kramade varandra länge.

"Hur var det i Los Angeles?" frågade hon sedan.

"Jättebra, det var rena sommaren jämfört med det här." Jag log

"Du anar inte hur avundsjuk jag är! Gud vad du är solbränd också!"

"Vad har du gjort när vi varit borta?"

"Inte mycket, bara skola för det mesta. Du har förresten en hel del att ta igen! Matteprov på onsdag."

"Snälla, ingen skola nu. Vad ska vi göra?"

Hanna skrattade. "Ska vi gå en promenad?"

_______________________________________________________________________________________________

Nästa morgon vaknade jag med armarna om Sarah. Hon låg lutad mot mitt bröst och sov lugnt. Jag visste inte hur jag skulle göra med huset och allt. Behöll jag det skulle jag spendera mer tid här i Los Angeles, och det vill jag ju egentligen inte på grund av Sarah. Det är inte lätt att ha ett långdistansförhållande heller. Jag kysste Sarah på hjässan och hon vaknade till och såg på mig med trötta ögon.

"Godmorgon sötnos." Jag kysste henne.

Hon gnuggade sig i ögonen innan hon såg på mig ordentligt.

Hon log lite. "Hej."

"Hur är det?" frågade jag.

Hon såg på mig ett tag innan hon svarade. "Sådär."

"Vill du prata om det?"

"Inte just nu."

"Vi kan ta en promenad." föreslog jag.

"Vänta lite då." sa hon och gick in i badrummet.

Jag gick upp och klädde på mig och sedan kom Sarah ner med ljusa jeansshorts och ett turkost och vitrandigt linne.

"Du är jättefin." sa jag till henne och log.

Hon log snabbt tillbaka och jag tog hennes hand.

Vi gick ut från hotellet och möttes genast av ungefär fem paparazzis som kom upp till oss.

Kenny kom och knuffade undan dem och sa åt dem att lämna oss ifred. Vi gick iväg och Kenny följde oss på avstånd precis som paparazzina.

Det var Sarah som först sa något efter en stund av tystnad.

"Så..När ska du flytta in i huset?"

Jag såg på henne innan jag svarade. "Jag vet inte än."

"Men du ska flytta in."

"Jag har liksom redan köpt huset." mumlade jag till svar.

Hon satte sig ner på en bänk och jag slog mig ner bredvid henne och lade ena armen om henne.

"Sarah, även om jag har ett hus här kommer jag vara hos dig. Du kanske till och med vill vara där."

"Jag vet, men det känns så konstigt att du ska bo på andra sidan landet, det är så långt bort."

Jag suckade. "Men jag reser ju ändå så mycket. Jag kommer nog inte spendera så mycket tid där heller, bara när jag är här i LA."

Hon omfamnade mig och kramade mig hårt. Jag kysste henne på kinden och smekte hennes rygg lugnande.

"Jag älskar dig." viskade hon.

"Och jag älskar dig."

Vi gick hand i hand tillbaka till hotellet där vi spenderade resten av dagen.

Jag väcktes av Justin, han kysste mig lätt på kinden. Jag öppnade långsamt ögonen och möttes av några bruna, vackra ögon som log mot mig. Jag log tillbaka och han kysste mig på munnen.

"Grattis på månadsdagen!" sa han.

Jag satte mig upp i sängen. "Grattis."

"Tack!" skrattade han och kysste mig länge.

"Vad ska vi göra idag då?" frågade jag.

"Det får du se. Gör dig i ordning nu." svarade han och log mot mig.

Jag gjorde som han sa och gick och sminkade och klädde på mig. När jag kom ut igen stod Justin redo med bilnycklar i handen.

"Kom så åker vi." sa Justin och tog min hand.

Vi gick och satte oss i hans bil, och han körde ett tag innan vi kom fram. Det var en stor anläggning och ovanför dörren stod det "Los Angeles Aquarium".

"Vad gör vi här?" frågade jag förvånat.

"Vi ska ha roligt." svarade Justin och log.

När vi kom in möttes vi av en man som jobbade på stället.

"Välkommen Mr. Bieber! Den här vägen."

Vi följde efter mannen in i en annan byggnad, och när jag såg den stora bassängen förstod jag vad vi skulle göra.

"Delfiner?!" frågade jag förvånat.

Justin flinade och nickade till svar.

"Gud vad kul!" sa jag och tog ett glädjeskutt innan jag tog ett tag om Justin's hand.

Vi fick ta på oss våtdräkter och mannen berättade en del regler. Sedan fick vi gå ut och hälsa på delfinerna innan vi badade med dem. Justin hoppade i och jag följde tveksamt efter. Vi hade verkligen roligt och när vi var klara hade hela dagen gått. Klockan var fem.

Vi körde tillbaka mot staden, men Justin svängde inte in vid rätt avfart.

"Vart ska vi?" frågade jag förvånat.

"Vi ska ut och äta." log Justin till svar.

Jag suckade och lutade mig tillbaka i bilsätet. Justin och hans överraskningar.

Vi körde tills vi kom fram till en restaurang uppe på ett berg med utsikt över hela staden.

"Vad fint det är." mumlade jag.

Justin slöt upp vid min sida. "Visst är det. Kom, så går vi in!"

Jag följde efter Justin in i restaurangen och vi fick ett bord vid fönstret. Restaurangen låg i en bergsluttning, så tittade man ner fick man svindel. Men utsikten var helt fantastisk.

Vi åt gott och pratade om allt möjligt, och skrattade en del.

När vi hade ätit upp frågade Justin om vi skulle gå ut på terassen som låg bredvid.

Jag svarade ja och han tog min hand och så gick vi ut. Solen var precis på väg att gå ner, och himlen var alldeles orange rosa. Justin tog tag i min andra hand och såg djupt in i mina ögon.

"Sarah, du betyder så obeskrivligt mycket för mig. Denna månaden har varit helt fantastisk, och jag är säker på att det blir fler. Du är så himla underbar och vacker. När jag hör ditt skratt lyser jag upp inom mig, när du är lycklig är jag lycklig. Jag älskar dig."

Jag torkade en ensam tår under ögat och kysste honom länge. Sedan, när han fortfarande lutade sig nära mig satte jag min panna mot hans.

"Du är underbar hela du. Du är anledningen till att jag ler, till att jag skrattar. När jag är ledsen finns du alltid där. Utan dig Justin, hade jag inte klarat mig. Jag älskar dig."

Han närmade sig mina läppar och kysste dem länge ytterligare en gång.

"Ska vi åka hem?" frågade han sedan medans han såg ut över Los Angeles.

Jag nickade och vi gick ut till bilen och körde tillbaka mot hotellet. Paparazzis och deras äckliga kamerablixtrar mötte oss när vi gick ut ur bilen utanför hotellet. Justin lade sin arm om min midja och vi gick snabbt upp till hotellrummet.

Jag satte mig ner direkt och tog av mig mina höga klackskor från mina ömma fötter.

"Ska vi se en film?" frågade Justin som satt sig på sängen för att byta om till myskläder.

"Visst!"

Justin satte igång 'Titanic' och när jag också hade tagit på mig mina mjukisbyxor lade jag mig tillrätta i sängen bredvid honom. Jag vilade huvudet mot Justin's varma, bara överkropp och kysste den ömt. Sedan satte jag mig upp och började kyssa honom.

______________________________________________________________________________________________________

Efter ytterligare några låtar tog konserten slut. Justin tackade och sa hejdå till alla från scenen innan han gick av och kom fram till mig. Han hade svettpärlor i pannan och var så lycklig som han någonsin kunde bli. Han tog tag om mina höfter och log djupt in i mina ögon.

"Du var jätteduktig!" sa jag och lade mina armar om hans hals.

"Tack." Han böjde sig ner för att kyssa mig och jag mötte honom halvvägs genom att ställa mig lätt på tå.

När mina läppar separerades från hans släppte han greppet om mina höfter men fortsatte se på mig.

"Du var också jätteduktig." nästan viskade han fram.

"Jag fattar inte hur du vågar vara där på scenen, det var överläskigt!" sa jag och skrattade.

Plötsligt insåg jag en sak och slutade skratta. "Du kysste mig på scenen." mumlade jag.

"Jag vet. Det är en risk jag var tvungen att ta, men det känns så bra att ha gjort det."

Han log försiktigt mot mig. Jag log halvt tillbaka.

"Jag ska bara duscha av mig snabbt och byta om så kan vi gå och äta en sen middag sedan."

Han började gå i riktning mot sitt omklädningsrum och jag följde honom med blicken tills han försvann bakom dörren.

En kille med stora bruna ögon och svart kort hår kom fram till mig.

"Hej! Sarah va? Jag heter Alfredo."

"Ja, det är jag. Hej!" Jag log mot honom. "Hur känner du Justin?"

"Jag har regisserat hans musikvideo Love Me. Han som min lillebror!" svarade Alfredo. "Och jag vet redan hur du känner Justin." Han blinkade mot mig och flinade.

Jag skrattade. "Vi ska dra och äta en sen middag, har du lust att hänga med?" Erbjöd jag honom.

"Visst, låter kul!"
Just då kom Justin ut från rummet iklädd en grå tjocktröja och keps med blött hår under. Han kom fram till oss och kramade om Alfredo.

"Hey Fredo!"

"Hej Justin!"

"Hänger du med mig och Sarah och äter?" sa Justin.

"Ja."

"Vi tar min bil, kom!"

Justin tog min hand och sedan gick vi tre igenom arenan och ut bakvägen. När vi kom ut bakom arenan stog Justin's bil där. Justin och Alfredo satte sig i framsätena så jag fick sätta mig där bak. När vi kom ut på framsidan av arenan möttes vi av en massa paparazzis. Vi tog oss tillslut igenom de tjugotal paparazzina som fotade oss.

"Var ska vi äta?" frågade Justin med ena ögat på vägen.

"McDonalds!" ropade Alfredo.

Justin sökte min bekräftelse. "Sarah?"

Jag flyttade blicken från fönstret och tittade istället på honom i backspegeln.

"Visst." sa jag och log.

Vi svängde in till Mc Donalds och gick ur bilen. Jag och Alfredo tog ett bord medans Justin beställde.

"Hur länge har du känt Justin?" frågade jag och tog av mig min tunna skinnjacka.

"Jag tror det nästan är tre år nu." svarade han och log vänligt.
"Två Big Mac och en Chicken McNuggets!" sa Justin som kom med två brickor i vardera hand.

Jag skrattade lätt och Alfredo flinade.

"Tack." sa jag och tog emot min mat.

"Så hur länge har ni två varit tillsammans?" frågade Alfredo och tog en tugga av sin hamburgare.

"Det blir väl en månad om två dagar." svarade jag och såg på honom med tindrande ögon.

"Tiden går fort när man har roligt." mumlade Justin och flinade ner i sin mat. Jag slog honom nätt på armen.

Alfredo skrattade.

"Hur ska ni fira er första månad tillsammans då?"

"Det kan jag väl inte säga här." svarade Justin och nickade med huvudet mot mig.

"Justin, du behöver inte göra något för mig. Det räcker med att du finns här." sa jag till honom och log.

"Jag vill, du förtjänar det."

"Gud vad gulligt!" sa Alfredo från andra sidan bordet och såg på oss.

Jag och Justin såg på varandra och log innan vi skrattade lite lätt.
"Det börjar bli sent, skjutsar du hem mig?" frågade Alfredo.

"Visst. Kom så drar vi."

Vi reste oss upp och gick ut från restaurangen. Eftersom att det var mitt i natten så befann sig nästan ingen där så vi kunde ta oss därifrån obemärkta.

"När blir ditt hus klart, bro?" Frågade Alfredo när vi satt i bilen.

"Vilket hus?" frågade jag och såg på dem.

"Har du inte berättat för henne? Oh shit."

Alfredo sjönk ner i sätet och jag gav Justin en bestämd och orolig blick.

"Justin."

"Jag har köpt ett hus här i Los Angeles. Eftersom jag spenderar så pass mycket tid här så tyckte jag det var en bra idé. Men det var innan jag träffade dig."

"Åh." Det blev tyst ett tag. "Ska du bo där på heltid?" mumlade jag med gråt i halsen.

"Nej, men det kommer nog bli mer tid här. Fast jag ska vara i Stratford med dig så ofta jag kan."

"H-hur ofta blir det?" lyckades jag få fram.

Alfredo satt knäpptyst och ångrade sina ord grovt.

"Jag vet inte, Sarah."

Nu kunde jag inte hålla tillbaka mina tårar. Jag lutade mig tillbaka i baksätet och grät tyst.

Vi var framme vid Alfredo's hus. Justin saktade in framför och jag kände kamerablixtar genom de mörktonade bilrutorna.

"Förlåt så hemskt mycket. Jag visste inte-"

"Alfredo, det är lugnt. Vi ses."

"Hejdå."

Alfredo steg ur bilen och stängde snabbt bildörren. Justin började köra mot vårt hotell.

"Sarah, jag-" började Justin.

"Säg inget. Jag orkar inte just nu."

"Vi är snart framme. Du kanske ska torka tårarna för ett tag, paparazzina är där."

Jag gjorde som han sa, och när vi stannade utanför hotellet gick Justin snabbt ut ur bilen för att öppna för mig. Han gav bilnycklarna till en portvakt innan han beskyddande lade armarna om mig och ledde mig upp till vårt rum.

När vi kom upp slängde jag mig på sängen och grät in i kudden.

"Förlåt Sarah."
Jag satte mig upp och drog mina händer över mina kinder för att torka tårarna. Justin lade sina armar om mig och vaggade mig lätt.

"Det är inte ditt fel, du kan ju inte hjälpa det." snyftade jag.

Jag somnade gråtandes i Justin's famn den natten.

_________________________________________________________________________________________________

Justin sjöng upp en stund innan han gick upp på scenen som var full av scenarbetare som höll på med en massa sladdar. Jag satte mig på en pall i hörnet av scenen medans Justin gick fram till Scooter som stod och pratade med en ljudkille. Efter att de diskuterat ett tag fick Justin ett headset som han skulle sjunga i och dansare steg ut på scenen. Musiken till 'Never say Never' satte igång och Justin började sjunga.

Iwill fight till forever

Jag satt och lyssna på hans låtar, texterna var helt underbara, han var underbar. Hans dans, hans röst, hans personlighet, han. Mitt i en låt såg han på mig och kom fram till mig. Han sträckte ut sin hand och sjöng medans han tittade djupt i mina ögon. Jag kunde inte göra annat än le.

"Justin! Du ska på om 2 minuter!" skrek någon.

Jag och Justin satt i hans omklädningsrum. Han hade på sig en vit jeansjacka och en lila hoodie under. Han såg jättesnygg ut.
Justin reste sig upp och jag följde efter honom ut till alla stressade människor som sprang fram och tillbaka.

Han gick lugnt fram till sidan av scenen.

"Hej!" sa han till en kille som stod och höll på med en massa saker.

"Justin, sätt på dig den här." svarade killen kort och sträckte fram headsetet som han hade haft på sig tidigare.

Han tog på sig den och sedan kom Scooter fram till oss.

"Justin, det är dags nu, är du redo?" frågade han.

"Jag är redo!" sa Justin och log.

"Kom." Vi följde efter Scooter in under scenen och Justin fick ställa sig där han sedan skulle upp genom scenen.

"Jag älskar dig, vi ses snart." sa Justin till mig och kysste mig snabbt.

"Lycka till." svarade jag och vinkade.

Jag stog och såg på Justin's konsert och efter ett tag kom Kenny upp till mig.

"Vill du vara One Less Lonely Girl?" frågade han.

"Jag? Ska inte det vara ett fan eller något?"

"Men Justin skulle nog bli gladare om du kom ut på scenen." svarade Kenny och log.

"Okej, men jag vet inte vad jag ska göra."
"Du går bara ut på scenen och sätter dig på stolen så fixar sig det mesta." sa han. "Kom, det är dags när som helst."

Jag följde efter Kenny och vi ställde oss vid scenens början. När Kenny sa till gick jag ut på scenen. Hundratusentals personer stod i publiken och skrek och jublade. Jag kände mig väldigt utpekad och blyg. Några dansare följde mig till stolen där jag fick sätta mig. Jag log åt publiken och tittade sedan mot Justin. Han hade ett förvånat leende på läpparna medans han sjöng och långsamt kom han fram till mig med ett dussin rosor i händerna. När han kom fram till mig tog jag emot rosorna och han såg djupt in i mina ögon när han sjöng. I slutet av sången gjorde han något jag aldrig trodde att han skulle göra - han kysste mig. Arenan fylldes av en förvånad stämning, och jag visste inte hur jag skulle tolka den, blev de arga eller glada?

Jublet blev i alla fall högre och sedan gick jag ut från scenen.
________________________________________________________________________________________________

Väldigt kort, men jag var tvungen att lägga ut ett, men det kommer ett längre imorgon, jag lovar!

"Hur länge har ni lyckats hålla det här hemligt?" frågade radioprataren.

"Ett tag." svarade jag och flinade.

"Haha, men hur är hon som person? Tar hon det här med paparazzina bra?"

"Hon är det finaste man kan ha." sa jag och log. "Och hon tycker inte det är så jobbigt med dem än så länge."

"Okej. Tack för att du kunde komma, Justin. "

"Tack själv."

Jag reste mig upp och gick ut. Radioprataren satt kvar där inne och fortsatte sitt program. Då slog det mig. Tänk pm jag hade sagt för mycket? Kommer pressen utnyttja detta på något sett?

Jag satte mig i bilen och körde tillbaka mot hotellet.

Justin ledde mig till en restaurang precis vid stranden. Vi fick ett bord lite mer avskilt från de andra med utsikt över stranden och havet.

När vi satt oss ner kom en servitör fram till oss med menyer.

"Något att dricka?" frågade han.

"Jag vill bara ha vatten, tack." sa jag och såg på servitören och log snällt.

"Jag tar en cola." sa Justin sedan.

"Och att äta?" fortsatte servitören.

"Sushi." sa jag snabbt.

"Jag tar också det." sa Justin och smällde ihop sin meny och servitören tog emot den. Han gick iväg med dem om armen.

"Vad har du för planer imorgon?" frågade jag.

"Jag har konsert..Men du kan väl följa med? Det är soundcheck på dagen. Snälla, följ med!" sa Justin.

"Visst, det är inte direkt så att jag har något bättre för mig, men det kan bli kul!" svarade jag och log mot honom.

Efter att vi ätit åkte vi hem igen och lade oss på rummet. Vi satte igång en film och myste hela kvällen.

Nästa morgon väckte Justin mig för vi skulle åka på soundcheck.

När vi kom fram till arenan där konserten skulle hållas möttes vi av Justin's manager Scooter.

"Du måste vara Sarah! Jag är Scooter." sa han och skakade min hand.

"Hej." svarade jag och log.

Vi följde Scooter och några säkerhetsvakter in i arenan och in till Justin's omklädningsrum.

"Okej Justin, värm upp lite och kom upp på scenen sen." sa Scooter och gick ut och stängde dörren efter sig.

Jag gick och satte mig i en liten soffa som var inpressad i det lilla rummet.

"Är du nervös?" frågade jag och lutade mig tillbaka.

Justin harklade sig och kände på sina stämband. "Lite. Det ska komma ganska många, men jag är inte den som blir nervös." svarade Justin och slog sig ner bredvid mig.

"Du är modig." sa jag och kysste honom på kinden.

"Jag vet." svarade han och flinade.

Jag log och kysste honom på munnen. Han drog mig till sig och kysste mig länge.

_________________________________________________________________________________________________

Vi gick upp och bytte om, sedan tog vi oss ner på stranden och lade oss i ett avlägset hörn.

"Vill du bada?" frågade Justin.

Utan att möta hans blick svarade jag. "Inte än."

Jag hörde inget svar från honom så jag antog att han hade gått för att bada själv. Men när jag kände ett par händer gripa tag om mig förstod jag att han inte gjort det. Han lyfte upp mig och slängde mig över hans axel.

"Justin!" skrek jag och skrattade.

Justin bara flinade och gick ner till vattenbrynet. Han gick en bit ut i vattnet innan han satte ner mig försiktigt.

"Jag älskar dig." mumlade jag innan han kysste mig passionerat.

Jag skvätte vatten på honom.

"Nu ska du få!" skrek han och började jaga mig. Han hann ifatt mig när vattnet gick ungefär till knäna. Han tog tag om min midja bakifrån. Jag skrattade och skrek och han lyfte upp mig och snurrade mig i luften. Sedan slingrade jag mina ben om honom och kysste honom länge.

Vi gick på en gång på väg hem från stranden. Solen var på väg ner.

När vi kom upp på vårt rum sa Justin till mig att göra mig i ordning.

Jag gjorde som han sa och satte på mig en vit, blommig spetsklänning som gick ner till knäna.

Sedan gick jag ner i lobbyn där Justin väntade. Han var så snygg i sin kavaj.

"Gud var du är snygg." sa Justin när jag kom fram till honom. Han lade sina händer på mina höfter och kysste mig varsamt. Sedan tog han min hand och ledde mig ut till bilen som väntade på oss.

"Vart ska vi?" frågade jag nyfiket när vi satte oss i bilen.

"Du får sluta vara så nyfiken, det är ju en överraskning!" svarade Justin och log.

Jag suckade och tittade ut genom fönstret. De upplysta gatorna och husen susade förbi i mörkret.

Till slut var vi framme. Vi hade kommit till en liten strand, helt folktomt, och jättevackert. Jag såg något lysa längre ner på stranden. Justin greppade tag om min hand och vi gick emot ljuset.

Jag såg förundrat på Justin. "Det är ju jättefint. Har du fixat detta?"

Han log innan han svarade. "Bara för dig."

Jag blev alldeles varm i kroppen och kramade hans hand hårdare.

Vi kom fram till platsen där ljuset kom ifrån. Där var ett bord med två stolar omringat av stearinljus. Det var alldeles tyst förutom vågornas brus och trädens vajande.

Vi slog oss ner vid bordet och från ingenstans kom en man med mat till oss.

När vi ätit upp pratade vi länge. Sedan gick vi ner till havet. Justin flätade sina fingrar med mina och våra nu bara fötter blöttes ner av havet. Vi gick längs vattenbrynet helt tysta, men ändå helt bekväma och nöjda med varandras närvaro.

När vi kommit en bit stannade Justin. Jag vände mig om och såg honom i ögonen.

Han sa inget utan bara log. Sedan gick han upp en bit i sanden och satte sig ner. Jag satte mig ner bredvid honom och drog upp mina ben och lutade mitt huvud mot Justins axel. Vi stirrade ut på havet innan någon sa något.
"Sarah?" Jag lyfte upp mitt huvud från min plats mot hans axel och mötte hans blick.

"Ja?" svarade jag.

"Jag älskar dig."

Jag lyste upp både inombords och på utsidan och log stort.

"Jag älskar dig också, Justin." Sedan såg han snabbt på mina läppar innan han såg mig djupt i ögonen innan han kysste mig.

Han märkte att jag satt och hacka tänderna så han tog av sig sin kavaj och lade över mina axlar innan vi sakta började gå tillbaka mot bilen.

När vi kom tillbaka från stranden gick jag direkt för att ta på mig ett par mysshorts och Justin's tröja. När jag kom tillbaka låg Justin utan tröja mitt på sängen och såg på tv.

"Du vet att du har en riktigt snygg mage, va?" sa jag och log.

"Jag vet." svarade Justin och satte sig upp.

Jag gick fram till sängen och satte mig ner. Justin drog ner mig närmare honom och lade sig ovanpå mig. Han kysste mig och hans tunga bad om tillåtelse till att komma in i min mun. Hans tunga och min tunga mötte varann, och han kysste mig allt vildare.

Hans händer åkte innanför min tröja och jag drog av honom hans byxor. Sedan vände han på mig så att jag satt på honom, med mina ben gränslade på var sin sida om hans. Han satte sig upp och jag mötte hans läppar och pressade dem hårt mot hans. Vi började hångla och sen drog han av min tröja, eller ja, hans tröja. Vi fortsatte hångla, och sedan tog han fram en kondom.

"Ska vi?" frågade han. Jag nickade ivrigt och han satte på den. 

Justin's Perspektiv:

Jag vaknade nästa morgon och såg Sarah sova sött vid min sida. Jag log för mig själv innan jag gick upp för att göra mig i ordning.

När jag var på väg att gå vaknade Sarah.

"Vart ska du?" frågade hon yrvaket.
"Intervju. Jag kommer tillbaka strax efter lunch, underhåll dig sålänge." svarade jag samtidigt som jag gick fram och kysste hennes kind.
När jag kom ner till lobbyn stod Kenny där och väntade.

"Redo?" frågade han.

Jag nickade och drog upp mina byxor lite medans vi hoppade in i bilen.

Vi kom fram till huset där intervjun skulle hållas och välkomnades. Jag leddes in i ett rum och fick hörlurar så jag kunde höra. Det var en radiointervju. Snart började den.

"Vi har Justin Bieber här i huset! Hej Justin!" sa radioprataren.

"Hej! Tack för att jag fick komma." svarade jag.

"Tack själv! Vi går rätt på det. Du har ju ett nytt album på gång, berätta lite om det."

"Mitt nya julalbum, Under The Mistletoe släpptes för inte så längesedan och det är en blandning av nya, coola jullåtar och gamla, klassiska!"

"Vilken är din egna favorit?"

"Jag måste nog säga 'All I want is you'. Texten är så fin." svarade jag och log.

"Har du någon ny tjej på gång?"

Radioprataren gick rakt på sak.

"Min tjej är världens bästa." svarade jag.

"Vem är den lyckliga?" frågade han.

"Hon heter Sarah." sa jag och log stort.

"Jag tror vi har några bilder på er, vänta lite."

Efter några sekunder kom en bild på mig och Sarah från stranden igår. Vi skrattade och såg lyckliga ut.

"Ja." sa jag. "Det är hon."

_________________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________

Vi åkte hem till mig och lade oss i soffan direkt.

"Vad vill du göra på lovet hjärtat?" frågade jag och lekte med hennes hår.

"Jag vet inte. Vad ska du göra?" Hon såg upp på mig.

"Vill du följa med mig till L.A?"

Hon sken upp som en sol.

"Gärna! När åker vi?"

"Imorgonbitti. Sen kommer vi hem på fredag igen."

"Jag måste packa och snacka med min mamma. Hämtar du upp mig imorgon då?" sa hon och reste sig upp ur soffan.

Jag följde efter henne ut i hallen och hon tog på sig sin jacka och vantar.

"Då ses vi imorgon!" sa hon och kysste mig på kinden och var på väg ut.

"Får jag inget mer än så? Jag ska klara mig en hel natt utan dig." suckade jag och såg ledsen ut.

Hon skrattade och kom fram till mig igen.

Jag lade min händer om hennes midja och hon omfamnade mig. Jag lutade mig långsamt ner och hon mötte mina läppar i en passionerad kyss. Hon släppte mig för tidigt.

"Hejdå Justin." Hon log och stängde dörren efter sig. Jag såg henne försvinna ut i mörkret, snön lyste upp vägen för henne. Hon såg ut som en ängel, min ängel.

Sarah's Perspektiv:

Jag vaknade tidigt nästa morgon och gjorde mig i ordning. Packat hade jag gjort kvällen innan. Precis när jag var klar knackade det på dörren. Jag sa hejdå och kramade om min mamma och gick och satte mig i Justin's bil.

"Redo för Los Angeles?" sa jag och kysste honom.

"Nu kör vi!" svarade Justin och log.

Vi kom fram till flygplatsen och mötte upp Justin's livvakt, Kenny.

"Så vad händer nu?" frågade Justin Kenny.

"Vi väntar på att planet ska tankas klart, sen kan vi åka." svarade Kenny och tog upp sin mobil för att gå iväg och ringa ett samtal.

Vi satt helt ensamma i en lounge och väntade på planet. Jag kunde inte fatta att jag skulle till Los Angeles. Jag hade aldrig varit där, och allting ser så vackert ut!

Jag tittade på Justin som satt och iakttog mina rörelser. Jag log lite smått åt honom, och han tog ett djupt andetag innan han sa något som gjorde mig väldigt förvånad.

"Jag tycker det är jätteroligt att du ska följa med, Sarah. Du anar inte hur mycket du betyder för mig. Du är anledningen till att jag kan andas, du är min livskraft. Jag älskar dig mer än något annat."

Jag blev så paff, jag visste inte vad jag skulle säga.

Glädjetårar började rinna längs mina kinder. Jag omfamnade honom hårt.

"Jag älskar dig med." viskade jag i hans öra. Han höll om mig länge, vi satt där tillsammans, trygga.

Han lutade sin panna mot min, torkade en av mina tårar och sa:

"Du är mitt allt, Sarah." Han kysste mig försiktigt och jag kysste honom tillbaka.

Vi hörde en harkling från dörröppningen och reste oss snabbt upp. Jag torkade mina tårar snabbt.

"Får du din tjej att gråta, Justin?" frågade Kenny och log. Vi skrattade. "Planet är klart förresten, vi kan gå ombord."

Kenny vände och gick ut ur loungen igen. Justin tog min hand och vi vandrade ut och steg ombord på planet.

Några timmar senare steg vi av planet. Solen var precis på väg att gå ner över horisonten.

Vi gick snabbt igenom flygplatsen och när vi efter som känts som en evighet kom vi ut ur den. Där väntade hundratals paparazzis.

"Justin! Titta hit! Vem är tjejen? Är det en ny flickvän? Vad heter hon? Vad har ni för planer att göra här i Los Angeles?"

Justin bara log och tog min hand och ledde mig genom folkmassan ut till en stor bil med mörkerläggande fönster.

Vi kom fram till hotellet vi skulle bo på och fick våra rum.

Justin slängde sig direkt på den stora sängen i mitten av rummet.

"Hörru! Den sängen ska delas med mig, så gör lite plats!" sa jag och knuffade till honom.

Justin skrattade och tryckte ner mig i sängen. Han satte sig på mig och började kyssa mig.

"Justin, sluta." sa jag och försökte putta bort honom.

Han flinade bara.

"Spelar du svårfångad?" Han fortsatte kyssa mig på halsen och gick längre ner. han lyckades nässla in sina händer under min tröja medans han fortfarande kysste mig längs halsen och på munnen.

Jag gav upp och kysste honom tillbaka. Han drog av min tröja.

Justin's Perspektiv:

Jag vaknade och märkte att Sarah inte låg vid min sida. Just då kom hon ut från badrummet med en handduk virad runt sin kropp.

Jag log mot henne.

"Justin." uppmanade hon mig.

"Vad nu?" flinade jag.

Hon tog upp min tröja och kastade den så hårt hon kunde på mig innan hon tog upp sina egna kläder och gick tillbaka till badrummet för att byta om.

När hon kom ut igen gick vi för att äta frukost.

"Vad ska vi göra idag?" frågade jag. "Jag har inget planerat på hela dagen, så vi kan göra vad vi vill."

"Kan vi gå på stranden?" sa Sarah och log.

_________________________________________________________________________________________________

Jag satt på en stol bredvid Chaz's säng. Jag kunde inte tro att det var min bästa vän som låg där, blek och orörlig på sjukhussängen. Han rörde inte en min.

Plötsligt kände jag en hand på min rygg.

"Vi måste gå nu älskling." Justin's sammetslena röst gjorde att min blick slets från Chaz och upp till honom. Jag såg på honom och nickade sedan kramade jag Chaz's hand och reste mig upp.

Vi gick med långsamma steg ut från sjukhuset. Det hade hunnit bli mörkt ute. Vi satte oss i Justin's bil och körde hem.

Han bromsade in utanför mitt hus.

"Vi ses snart igen." sa Justin och log ett leende som inte nådde hans ögon.

"Följ med mig?" frågade jag försiktigt.

Nu log Justin på riktigt. Han steg ur bilen och jag gjorde det samma.

"Är någon hemma?" ropade jag försiktigt när vi gick in genom dörren.

Min mammas gestalt visade sig i köksdörren. Hon gick fram till mig och kramade mig hårt.

"Hur är det?" frågade hon och inspekterade mig.

"Det kunde varit bättre." svarade jag.

Mamma tittade upp på Justin.

"Hur mår Chaz?"

"De opererade honom men han har ännu inte vaknat. Vi åker dit imorgonbitti igen." svarade han och försökte le.

Mamma suckade. "Ni måste vara utsvultna! Ska jag göra några varma mackor?"

"Det låter jättegott. Tack Mrs. Andrews." svarade Justin tacksamt.

Mamma log och gick tillbaka in i köket.

Justin krängde av sig sin jacka och hjälpte sedan mig av med min. Vi gick in i köket där mamma precis gjort klart mackorna.

"Jag måste åka till jobbet nu, och kommer inte hem förräns sent. Klarar ni er själva?" sa mamma och tog sin väska och nycklar på bänken.

"Jag tar hand om henne." svarade Justin och log. Min mamma log snällt.

"Tack Justin, du är så snäll. Ha det bra ni två då!"

Jag hörde mamma stänga ytterdörren.

"Hur mår du Sarah?"

Justin såg oroligt på mig.

"Varför är det bara jag som inte mår bra? Du har känt Chaz hur länge som helst och visar inga känslor alls. Vad är det? Vågar du inte?"

Det var det längsta jag sagt under det senaste dygnet.

"Klart jag är ledsen, jag vill bara inte visa det för dig, du skulle bara bli ännu deppigare." svarade Justin.

"Justin, om du är ledsen måste du visa det."

"Förlåt. Jag ska." Justin log mot mig. "Ska vi gå upp?"

Jag nickade och satte undan min tallrik och följde efter Justin upp för trappan in på mitt rum. Justin satte sig på sängen och jag gick direkt fram och lade mig på den. Han lutade sig ner och lade sig bredvid mig. Han vände sig på sidan så att låg mot mig. Sedan smekte han mig på kinden och kysste mig. Han tittade på mig och jag log stort. Sedan närmade han sig mig igen och vi började hångla.
Efter det somnade jag vid Justin's sida.

Justin's Perspektiv:

Jag vaknade av att solen lös in genom fönstret. Sarah låg bredvid mig och andades djupt. Hon var så söt när hon sov. Jag lutade närmade mig henne och kysste henne lät på pannan.

Hennes djupa andetag upphörde och hon öppnade långsamt sina ögon och kisade mot solljuset.

"Godmorgon sötnos." viskade jag.

"Godmorgon. Vad är klockan?"

"Åtta."

"Ska vi åka till Chaz?" frågade hon och satte sig upp i sängen.

"Vill du det?"

"Jag vill vara där när han vaknar." svarade hon. Jag närmade mig henne för en kyss. Hon besvarade den.

"Kom, vi drar." sa jag sedan och drog mig ur sängen.

När vi kom fram till sjukhuset satt Chaz's föräldrar precis där dem suttit när vi gick igårkväll. Ryan syntes inte till. Vi hälsade på dem och slog oss ner på andra sidan väntrummet.

"Har något nytt hänt?" frågade Justin oroligt.

"Nej, ingenting." suckade Mr. Somers till svar.

Sarah lutade sig mot min axel och suckade.

Jag tog upp min telefon och gick in på twitter. Jag hade inte varit inne på ett tag på grund av allt som hänt.

Nästan alla mina mentions handlade om Chaz, men jag orkade inte retweeta eller något. Jag loggade ut och lade ner min mobil i fickan.

Vi hade suttit i väntrummet i ungefär fyra timmar snart. Varje gång en läkare eller sjuksköterska gick förbi ryckte jag till i hopp om att de hade några goda nyheter om Chaz. Men de bara rusade förbi. Jag skönk ner i stolen och suckade.

Plötsligt kom en läkare som faktiskt stannade. Han tog ett djupt andetag innan han började prata.

"Chaz har vaknat. Han är väldigt svag, men ni får gärna hälsa på honom."

"Tack gode gud!" utbrast Chaz's mamma.

Vi reste oss upp, väldigt lättade, och följde efter doktorn in i Chaz's rum. Och där låg han, med öppna ögon.

Hans föräldrar gick fram och kramade honom.

Sedan gick jag och Sarah fram till honom. Chaz försökte le så gott han kunde.

"Hej Chaz." viskade Sarah med gråt i halsen. Hon böjde sig ner och kramade honom hårt. "Jag har saknat dig."

"Hej Sarah." han log tacksamt mot henne.

Sen gick jag fram till honom och gav honom en kram.

"Sovit gott?" sa jag och försökte lätta upp stämningen. Sarah boxade mig lätt på armen.

Chaz log igen innan han svarade. "Jag har sovit helt okej."

"När får du komma hem?" frågade Sarah vid min sida.

"Imorgon tror jag. De vill ha kvar mig för observation över natten, vilket jag tycker vi verkligen inte behöver." svarade Chaz.

"Du har i alla fall vaknat. Tänk om du inte gjort det, allt är mitt fel för detta ju." sa hon och såg ner på sina skor i skuld.

Jag lade mina armar om henne.

"Sarah, detta är inte på något sätt ditt fel. Du kan inte hjälpa att Eric är ett kräk, han kommer ändå hamna i fängelse. Du tänker väl stämma honom?" sa jag och släppte taget om Sarah när jag sa det sista.

"Jag vet inte, det är ju taskigt mot honom." mumlade Chaz.

Typiskt Chaz att alltid vara så snäll.

"Chaz, sluta vara så omtänksam. Han ska ångra att han gjorde såhär, annars kan han ju göra det igen." svarade jag allvarligt.

"Vi får se. Det är mitt beslut, men tack." Han log.

Jag log snabbt tillbaka.

"Vi måste gå nu, men vi ses imorgon!"

"Hej då Chaz." Sarah gick fram och gav honom en snabb kram.

"Hejdå!"

Han såg så ynklig ut där han låg på sjukhussängen, men han var vaken. Han hade vaknat, och jag var så glad. Han överlevde.

________________________________________________________________________________________________

Jag frös till. Ett enda ord behövde Ryan säga för att jag skulle förstå att något var fel. Min bästa vän var i fara. Jag satt som en sten och lyckades tillslut få fram några ord.

"Vad har hänt?"

"Eric.." fortsatte Ryan. Min sorg övergick genast till ursinnighet och mina käkar spändes.

"Vad har den jäveln gjort nu då?"

"Kom till sjukhuset bara." Ryan lade på.

Jag tog mobilen från örat och bara tittade på den en stund innan jag kände Sarahs hand på min axel.

"Vad har hänt, Justin?" hon tittade på mig med stora förvirrade ögon.

"Chaz ligger på sjukhuset, det är tydligen något allvarligt." sa jag och tittade försiktigt på henne.

Tårar började fyllas i hennes ögon och jag omfamnade henne direkt när jag såg det.

"Kom, vi åker till sjukhuset." sa jag och släppte taget om henne.

Hon höll mig hårt i handen hela vägen till sjukhuset och grät tyst.

Vi rusade genom vita, tomma korridorer innan vi tillslut kom fram till ett väntrum. Jag såg direkt Chaz's föräldrar sitta tysta i ett hörn och stirra tomt framför sig. Ryan kom fram till oss.

"Vad är det som har hänt med Chaz?" frågade jag lågmält.

Vi satte oss i ett hörn av väntrummet med en sliten soffa och en fåtölj.

"Chaz träffade Eric. Eric misshandlade honom rejält."

"Den killen är ju dum i huvudet." sa jag direkt. "Hur illa skadad är han?"

"Han är medvetslös just nu och dem ska operera honom men dem vet inte om han kommer klara sig." suckade Ryan.

Sarah som suttit tyst under hela samtalet började gråta. Hon kunde inte hjälpa det, men tårarna flödade nerför hennes kinder.

Jag lade mina armar om henne och hon snyftade i min axel.

"Det kommer bli bra, älskling. Chaz är stark, han klarar sig." sa jag och strök långsamt hennes rygg.

Sarah's Perspektiv:

Jag visste inte hur länge vi suttit i väntsalen, men det var länge. Jag ryckte till varje gång jag hörde fotsteg i korridoren i hopp om att det var någon som hade ett nytt besked om Chaz. Dem hade tagit in honom på operation för ett tag sedan, och dem borde vara klara snart.

Jag satt och såg hur solen långsamt försvann nerför horisonten. Varför just Chaz? Den mest omtänksamma och snälla personen som fanns. Det var verkligen inte rättvist. Han förtjänar inte detta, han måste överleva. Jag klarar mig inte utan honom, min bästa vän.

Jag lade mig försiktigt ned i Justin's knä och slöt mina ögon. Han lekte långsamt med en av mina hårslingor och sedan somnade jag.

Jag vaknade av lågmälda röster. Justin och Ryan pratade med varandra.

"Vad har den dåren för problem?" hörde jag Ryan säga.

"Jag vet inte. Först ger han sig på Sarah, och nu Chaz."

"Tror du Chaz klarar sig?"

Det blev en osäker tystnad en stund. Jag kände Justins hand leka med mina hårslingor igen.

"Det måste han göra. Det är ju Chaz! Jag tror inte vi skulle klara oss utan honom."

"Nej.." började Ryan.

Jag satte mig upp.

"Sovit gott?" frågade Justin och log medlidsamt mot mig.

Jag log trött tillbaka mot honom.

"Du är väldigt sköna ben att sova på." sa jag skämtsamt.

"Tack." svarade Justin och log innan han kysste mig snabbt på munnen.

"Vad är klockan?" frågade jag sedan.

Ryan lutade sig fram och såg på mig.

"Den är åtta. Du har sovit hela natten." Han log.

"Oj. Förlåt Justin, du har antagligen inte sovit en blund." sa jag och kollade på Justin med skuld.

"Det är lugnt, du behövde sova."

En läkare kom in i rummet. Han hade en helvit rock på sig och hans ansiktsuttryck var omöjligt att tyda.

Ryan sträckte på sig och väntade spänt på vad läkaren hade att säga. Jag var riktigt orolig.

"Vi har opererat Chaz, men han har ännu inte vaknat. Ni kan få komma in till honom, men han är svag och medvetslös.

Chaz's föräldrar reste sig genast upp från sina stolar och var påväg in till Chaz. Chaz's mamma vände sig snabbt mot oss. Hennes ögon var rödsprängda av all gråt.

"Vi går in till honom nu så kan ni gå in sedan." sa hon och försökte le.

Vi log tacksamt tillbaka till henne och hon gick iväg mot Chaz's rum.

Under tiden dem var inne hos Chaz satt vi bara stilla. Tiden gick för långsamt, men tillslut kom Chaz's föräldrar ut från Chaz's rum. Vi reste oss och jag gick in efter Ryan till Chaz.

Han låg helt livlös och blek mitt i rummet på en sjukhussäng med dropp insatt i armen och en maskin som mätte hans puls. Mina tårar började rinna när jag såg detta. Jag trodde aldrig detta skulle hända Chaz, och detta var mitt fel. Jag hade ju själv kunnat slå Eric, inte Chaz. Han behövde inte detta. Han förtkänade det inte. Jag tog upp hans ena hand och kramade den hårt. Jag lät mina tårar rinna ljudlöst ner för mina kinder.

Justin kom fram till mig och kramade mig bakifrån.

"Det kommer bli bra älskling. Han klarar sig." viskade han i mitt öra.

________________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________

Efter låten lämnade jag Justin med några killar och gick för att leta upp Hanna. Jag hittade henne snackandes med någon. Direkt när hon såg mig avslutade hon samtalet med den som stod framför henne och gick fram till mig.

"Grattis igen snygging!" sa hon och skålade med mig.

"Tack heting! Ska vi dansa?" svarade jag och log. Vi gick tillsammans in i den rörande folkmassan och följde med i musiken. När vi dansat ett tag kände jag ett par händer om min midja. Jag trodde det var Justin så jag fortsatte dansa, men när jag såg Hannas ansiktsuttryck slutade jag och vände mig om. Jag möttes av ett stort flin.

"Eric, bara dra härifrån." sa Hanna vid min sida. Jag stod tyst och tittade på honom.

"Hej Sarah." sa han och log.

"Eric, jag vill inte ha dig här. Bara stick." svarade jag.

"Eric? Vad gör du här? Jag trodde du lärde dig något förra gången." Chaz och Justin kom fram till oss.

"Jag trodde det bara var något du råkade göra. Man vet ju aldrig med dig Chaz." Erics flin blev större och han drog till sig mig. Chaz höjde näven snabbt, men Justin hann stoppa den.

"Släpp mig Eric." väste jag.

Eric lade händerna på min rumpa. Jag försökte slå honom men han drog mig tätt intill sig.

"Lägg av! Dra härifrån!" skrek jag samtidigt som jag försökte ta mig loss från hans grepp. Det var lönlöst.

"Släpp henne nu, om du inte vill ha en till näve i ansiktet." väste Justin fram. Han var ursinnig.

Eric började röra på mig. Jag sparkade honom i skrevet och samtidigt hade Justin hunnit slå honom. Jag ramlade baklänges och låg på golvet.

"Gå. Nu." sa Chaz och pekade på dörren. Eric lunkade långsamt ut.

"Hur gick det Sarah?" frågade Justin och satte sig på huk bredvid mig.

"Bra, tror jag." svarade jag och satte mig upp. Justin sträckte fram sin hand och drog mig upp.

Jag log tacksamt mot honom och han lade sina händer på mina käkben och kysste mig varsamt.

Justin's Perspektiv:

Dem sista gästerna gick precis ut genom dörren och jag stängde och låste efter dem. Sen gick jag bort till Sarah som gick runt och städade undan saker. Jag lade armarna om henne bakifrån och hon släppte allt hon hade i händerna.

"Vi fixar det imorgon." sa jag och kysste henne i nacken. Hon rös till och vände sig om mot mig.

Hon stack in tungan i min mun och vi började hångla.

Utan att släppa taget om henne ledde jag in henne i mitt rum och vi fortsatte på sängen.

Jag drog av hennes klänning och hon knäppte upp min skjorta. Hon lade sig ovanpå mig och började kyssa mig på magen. Hon kom längre och länge ner med sina kyssar och tillslut kom hon fram till mitt bälte. Hon knäppte upp det och drog av mig mina byxor. Just när hon skulle ta av mig mina kalsonger vände jag på henne.

"Det är din födelsedag." viskade jag i hennes öra innan jag började kyssa henne överallt på hennes kropp. Hon stönade till och jag tittade upp och flinade innan jag tog av hennes underkläder.

Nästa morgon väckte jag Sarah med frukost på sängen.

"Min födelsedag var igår, Justin." sa hon och kysste mig tacksamt på kinden.

"Men jag var inte där igår morse. Så nu får du det istället." svarade jag och log.

"Vad ska i göra idag då?" frågade hon.

"Ska vi åka till parken?" undrade jag och såg på henne. Hon hade bara på sig bh och trosor, hon såg så snygg ut.

Jag lutade mig fram för att kyssa henne på nacken men hon vände huvudet och mötte mina läppar.

"Jag måste klä på mig. Justin, kan du gå ut?"

"Varför då?"

"Jag ska byta om sa jag ju.." Hon tittade uppmanande på mig, men jag bara flinade mot henne.

"Jag har sett dig utan kläder innan."

Hon såg på mig med en bestämd blick och tillslut blundade jag. Hon skrattade och kastade en kudde på mig.

När hon hade klätt på sig och fixat sig gick vi ut till bilen för att köra till parken.

Jag gick snabbt runt för att öppna dörren för henne. vi gick hand i hand runt i parken och satte oss tillslut på en bänk.

"Vad lyckliga alla familjer är." suckade Sarah och log medan hon såg på familjer som sprang runt och lekte.

"Tänk om det blir så för oss i framtiden." sa jag och såg på henne med ett litet leende.

Hon såg förvånat på mig innan det uttrycket slappnade av och log mot mig.

"Kanske det." Hon lutade sig närmare mig och kysste mig på munnen.

"Är du hungrig?" frågade hon efter en stund.

Jag hann inte svara på hennes fråga då min telefon ringde.

"Hej Ryan." sa jag.

"Hej." mumlade Ryan till svar.

"Vad är det?"

Sarah såg förvånat på mig.

"Chaz.." började Ryan.

________________________________________________________________________________________________

Jag märkte att vi var på väg mot Justin's hus.

Vi steg ur bilen och han ledde mig fram till dörren. När jag tryckte ner dörrhandtaget och öppnade dörren möttes jag av ett kolsvart mörker. Jag letade mig fram till ljusknappen och tände. Jag blev överväldigad och riktigt överraskad när jag märkte att huset var fullt av människor.

"Grattis!" skrek alla.

Jag stod där som ett fån, stirrade häpet runt i rummet på alla människor med ena handen för munnen.

"Förvånad?" frågade Chaz med ett flin på läpparna och gick fram för att krama mig.

"Det kan du lita på!" sa jag och besvarade tafatt kramen.

"Här." sa han och räckte fram ett paket.

"Tack Chaz." Jag log och tog emot presenten. När jag öppnade det låg det en silvrig liten berlock ovanpå en slags kudde. Jag tog försiktigt upp den och läste texten som var graverad på den.

"Remember." läste jag högt. "Den är jättefin, Chaz. Tack." sa jag och log mot honom.

"Bara för att du ska komma ihåg din tid härifrån extra bra." svarade han och log.

Jag satte fast berlocken på armbandet jag hade på min högra handled och gick vidare för att hälsa på alla. Det var en hel del folk jag bara kände igen, som gick på min skola.

"Sarah!" Justin ropade på mig från terassen. Jag gick ut till honom och började genast huttra. Det var ju snö ute.

"Justin, det är iskallt ute." sa jag och kramade mig själv i hopp om värme.

Han drog mig närmare honom och lindade in mig i hans tröja.

"Hur är din kväll hittills?" frågade han och kysste mig lätt på hjässan.

"Den är jättebra. Tack." sa jag och tittade upp mot honom.

"Det är en sak till." Justin riktade sin blick mot gästhuset lite längre bort. Jag tittade först på honom innan jag såg vad han tittade på.

"Nej, jag tänker inte gå dit." sa jag och vände mig för att gå in igen.

Justin tog tag i min arm.

"Sarah, du måste. Någon gång måste ni försonas."

"Inte ikväll. Hon ska inte få förstöra din kväll." svarade jag och drog mig ur hans grepp.

"Hon vill inte vara elak, bara be om ursäkt. Snälla, bara gå dit." Justin log sitt oskyldiga leende. Jag gav upp och suckade och gick dit.

När jag kom in i gästhuset stod Hanna mitt framför mig med ett ångerfullt ansiktsuttryck.

"Vad vill du?" suckade jag och lutade mig mot den stängda dörren.

"Be om ursäkt. Jag menade det inte, jag saknar dig." sa Hanna.

"Även om du inte menade det så hände det." svarade jag och tittade ner på mina nerbitna naglar.

"Jag vet, och jag är så ledsen Sarah! Förlåt mig. Du är min bästa vän, och jag vill ha dig kvar nära mig." Hon sträckte fram ett litet paket till mig. Jag ryckte åt mig det och öppnade det. Inuti låg en jättevacker ring. Jag hade sett den förut, men jag kunde inte sätta fingret på när.

"Du såg den när vi var och shoppade. Du tyckte den var så fin, men hade inte råd med den. Så jag köpte den till dig." mumlade Hanna med gråt i rösten.

Jag kände mina ögon fyllas med tårar, och jag tittade stint på ringen.

"Sarah, förlåter du mig?" frågade Hanna. Hennes röst skars av gråten och hon tittade på mig. Jag snyftade till och nickade långsamt.

Hon andades ut och omfamnade mig. Jag lät alla mina känslor komma ut och började storgråta. Vi stod där, i Justin's gäststuga och höll om varandra och grät.

Tillslut släppte hon taget och torkade sina kinder och tittade på mig.

"Jag har lite smink med mig. Ska vi fixa till oss och börja festa?" sa hon och log.

Jag var mitt i en snyftning och skrattade till.

"Ja. Jag älskar dig Hanna."

"Jag älskar dig också Sarah." svarade hon och tog fram en liten necessär.

När vi fixat till oss och så gick vi tillbaka in i huset. Vi möttes av Justin's leende. Han höll två drinkar i händerna som han nu sträckte upp i luften.

"Två drinkar till två snygga bästa vänner?" sa han och log.

Vi tog emot drinkarna och Hanna gick iväg. Justin kramade om mig och jag sträckte på mig för att kyssa honom. Han tog ett stadigt tag om min midja och pressade sina läppar mot mina.

Efter kyssen ledde han mig ut på dansgolvet och vi dansade riktigt länge. Efter ett tag kom det en lugn låt och det blev färre människor som dansade. Justin lade sina armar lätt på mina höfter och tittade på mig. Jag såg in i hans tindrade ögon och lade mina armar runt hans hals. Han böjde sig ner och nuddade sina läppar mot mina försiktigt innan han sträckte på sig igen och började röra på sig långsamt. Under hela låten var hans blick klistrad på mig, och han var det enda jag kunde se. Han var så vacker. Just i detta ögonblicket insåg jag varför jag älskar honom, och hur mycket.

_______________________________________________________________________________________________

"Visst!" sa Sarah och tittade på mig. Jag log mot henne.
________________________________________________________________________________________________


Vi tre satte oss i soffan och började se på en film. Sarah kurade ihop sig och jag lade ena armen om henne. Hon lutade sig mot min bröstkorg och så såg vi på filmen.

När filmen var slut hade Sarah somnat i mitt knä. Jag reste mig försiktigt upp men hon vaknade ändå.
"Vad händer?" slumrade hon och satte sig upp.
"Filmen är slut, jag tänkte gå hem." svarade jag.
"Vad är klockan?"
"Fem." sa Chaz som stod upp.
"Jag ska nog också gå då." Hon reste sig upp. "Tack för igår och idag." sa hon och kramade om Chaz.
Jag följde efter henne ut i hallen och sedan gick vi ut till bilen.
"Ska jag köra hem dig?" sa jag och satte i nycklarna och startade bilen.
"Kan jag inte följa med dig hem?" sa hon och såg på mig.
"Okej." sa jag och log mot henne innan jag började köra hem.

"Vad ska vi göra?" frågade jag när vi kom in genom dörren.
"Jag är ganska hungrig." sa Sarah och log mot mig.
Jag log tillbaka och närmade mig henne.
Jag tog ett lätt tag om hennes kindben och pressade mina läppar mot hennes.
"Jag är inte hungrig på det sättet, men det var också bra!" sa Sarah och skrattade efter kyssen.
"Nehej, vad ska vi äta då? Jag har lite pzza i frysen. Ska du ha?" sa jag och skrattade lite.
"Pizza blir bra." svarade hon och följde efter mig in i köket.
Hon satte sig på en stol vid köksbordet och jag slängde in en pizza i mikron.

Nästa morgon när jag öppnade mina ögon låg inte Justin bredvid mig i sängen. Jag gick upp och klädde på mig och gick sedan ner. Han var inte i huset heller. Jag gick och hämtade min telefon för att ringa till honom. Han svarade inte. Jag började bli riktigt orolig, så jag började ringa runt till alla som kände honom.

"Chaz? Vet du var Justin är?" sa jag till Chaz.

"Nej. Är han inte med dig?" svarade han förvirrat.

"Nej, han var borta när jag vaknade och jag får inte tag på honom!" sa jag. Nu började jag gråta. "Tänk om det har hänt honom något?" sa jag och mina tårar forsade nerför mina kinder.

"Sarah, ta det lugnt. Han kommer väl. Vill du att jag ska komma?"

"Nej, det är lugnt. Jag ska fortsätta ringa honom. Vi ses imorgon i skolan." sa jag och lade på.

Jag lade huvudet i mina händer och började gråta ännu mer. Jag hulkade och visste inte vad jag skulle ta mig till.

Jag var så upptagen av att gråta så jag märkte inte när dörren slogs igen. Plötsligt kände jag armar runt om mig. Jag slutade gråta och tittade upp.

"J-J-Justin?" sa jag snyftande.

"Vad är det sötnos?" sa han och smekte min rygg.

"Jag trodde du var död!" utbrast jag och slängde mina armar runt om honom.

"Jag är ju här." svarade han och kysste mig på nacken.

"Men du svarade inte på din mobil, och du var inte här." sa jag.

Justin tog upp sin mobil ur fickan och möttes av en massa meddelanden och missade samtal.

"Förlåt, Sarah." sa han och kramade mig.

"Var var du?" sa jag och släppte taget om honom och torkade mina tårar.

"Ehh..Jag var..Jag kan inte säga det nu. Du får reda på det så småningom." sa Justin och såg på mig.

"Skit i det då." mumlade jag och gick ut i köket. Jag slet upp kylskåpsdörren och gjorde frukost. Justin kom in till mig och satte sig mittemot mig.

"Kunde jag berätta det så skulle jag. Men det är en överraskning." sa han och tog min hand över bordet.

"Jaja." sa jag och tittade ner i maten.

"Men Sarah, bli inte sur." sa han och suckade.

Jag flinade och tittade upp på honom. När jag såg hans ansiktsuttryck började jag skratta.

"Jag är inte sur, det är bara kul att retas med dig." sa jag.

"Du ska få!" skrek Justin och började jaga mig genom huset. Jag skrattade ännu mer och skrek.

Sen sprang jag in på Justins rum och slängde mig på hans säng. Jag kröp ner under täcket och gömde mig percis som ett litet barn. Justin kom in i rummet och så kröp han också in under täcket. Han satte sig på mig och höll fast mina händer.

"Nu ska du få." viskade han och började kyssa mig överallt. Tillslut släppte han mina händer och så fort dem var fria började dem rufsa till hans hår. Vi hånglade och hans händer åkte in under min tröja. Jag knäppte upp hans byxor.

Fredag:

Jag väcktes av min mamma och syster med frukost på sängen.

"Grattis på födelsedagen!" sa mamma och gav mig ett paket.

Jag öppnade det och där låg en alldeles ny Iphone 4.

"Tack mamma!" sa jag och kramade om henne.

När jag kom till skolan omfamnades jag av Chaz.

"Grattis Sarah!" sa han.

"Tack Chaz." sa jag och log.
"Du ska få min present ikväll, oroa dig inte." sa han och log tillbaka.

"Det är lugnt Chaz." sa jag och skrattade.

"Grattis Sarah!" Ryan kom fram till oss och kramade mig. "Du får min present nu." sa han och gav mig ett litet fyrkantigt paket.

"Tack Ryan, vad snällt!" sa jag och öppnade paketet. Där i låg ett par jättesöta örhängen med formade som hjärtan.

"Ryan..Du hade inte behövt köpa detta. Tack." sa jag och kramade honom.

"Det var så lite så." svarade han och log.

När jag kom hem från skolan ringde Justin.

"Hej Justin!" sa jag.

"Grattis på födelsedagen älskling!" sa han.

"Tack."

"Kan jag komma över?"

"Visst, kom du." sa jag.

"Jag kommer nu, puss."

"Puss." sa jag och lade på.

Efter tio minuter knackade det på dörren.

Jag öppnade och möttes av Justins leende. Han omfamnade mig och kysste mig hårt.

"Grattis snygging." sa han.

"Tack."

"Öppna paketet!" sa Justin.

Jag öppnade paketet som var från D&G. När jag tog av locket möttes jag av en otroligt vacker syn. Det var en supersnygg klänning!

"Tack Justin, jag älskar den!" sa jag och kysste honom. Justin log nöjt.

"Varsågod. Ta på sig den och gör dig i ordning. Vi ska ut ikväll." sa Justin sen och blinkade.

"Vart ska vi?" sa jag och log.

"Du får se."

_______________________________________________________________________________________________

Det ångrar du!" skrek Justin och sprang efter mig. Jag skrattade och när han hann fatt mig höll han om mig bakifrån och jag böjde mig framåt.

"Vill du följa med mig hem?" frågade Justin och tog min hand.

"Visst." svarade jag och sträckte på mig och gav honom en kyss.

När vi kom hem till Justin gav han mig en tröja och mjukisbyxor och gjorde varm choklad.

"Justin, jag behöver göra läxa. Kan du hjälpa mig?" frågade jag och satte mig vid matbordet. Justin ställde fram en kopp varm choklad till mig.

"Ja, vad är det för något?" sa han och slog sig ner bredvid mig.

"Bara samhällskunskap." 

När vi var klara med läxorna så var det mörkt ute.

"Har du lust att stanna här i natt?" frågade Justin med sina händer om min midja.

"Jag ska bara ringa min mamma." svarade jag och gav honom en puss på kinden innan jag gick iväg för att prata med min mamma.

När Sarah hade gått iväg gick jag för att laga mat.

Efter ett tag kände jag händer slingra sig runt min kropp. Jag vände mig om och omfamnade Sarah. Jag kysste henne på nacken och sedan länge på munnen.

"Ska jag hjälpa till?" frågade hon sedan.

"Ja, kan du koka pastan?" frågade jag.

Sarah's Perspektiv:

Jag satte mig bredvid Chaz på bussen.

"Hej Sarah!" sa han.

"Hej Chaz, hur är det?" svarade jag.

"Det är bra. Mina föräldrar är borta ikväll, så kommer du på fest?" sa han och log.

"Det gör jag! Kommer Justin?" svarade jag och log tillbaka.

"Jag tror det, han har inte svarat på mitt sms."

"Kommer Hanna?" sa jag osäkert.

"Jag vet inte, jag har inte bjudit henne men hon kan ju komma in ändå." sa han och såg på mig. "Är det okej?"

"Åh. Jo, det är det väl." sa jag och log ett falskt leende.

När jag kom hem efter skolan gick jag direkt in i duschen och gjorde mig i ordning.

Sen på kvällen gick jag till Chaz. Man såg på långt håll var han bodde, musiken dunkade och ljuset blinkade.

När jag kom in i huset var det jättemånga människor där. Jag trängde mig längre in i huset och såg Chaz mitt bland alla människor. Jag gick fram till honom och han gav mig en kram.

"Hej Sarah! Kul att du kunde komma! Dricka och sånt finns i köket."

"Okej, har Justin kommit?" sa jag. Jag hade inte träffat honom på hela veckan för att han hade varit tvungen att jobba.

"Ja, han är här någonstans. Ska vi dansa?" sa han och flinade.

"Okej, han kommer väl. Visst!" svarade jag och vi hoppade ut på dansgolvet.

Efter att ha dansat ett tag känner jag ett par händer ta tag om min midja. Jag kollar först på Chaz som ler med hela ansiktet innan jag vänder mig om och får syn på honom.

"Justin!" skriker jag och hoppar upp i hans famn. "Jag har saknat dig!" säger jag och andas in hans doft.

"Hej älskling!" säger han och ställer ner mig på golvet. Han lägger händerna runt mina höfter och jag slingrar mina armar runt hans hals. Våra läppar möts länge och väl. Vi står i mitten av dansgolvet bland en massa vilt dansande människor. Det var som att tiden stod stilla ett tag för oss.

Kvällen fortsatte.

"Sarah, ska du ha något att dricka?" frågade Justin. Jag, han, Chaz och Ryan satt i två soffor och tog det lugnt.

"Ja, tack." svarade jag och log. Justin gick iväg. Jag tittade ner på mina händer och log för mig själv.

"Kolla så lycklig hon är." sa Chaz till Ryan. Jag tittade upp och började skratta. Vi hade alla druckit lite, vissa mer än andra.

"Ja, det är ju helt sjukt." svarade Ryan.

"Jag sitter här killar." sa jag till dem. Dem tittade på mig som om dem inte visste det.

"Jaha! Hej Sarah!" sa Ryan.

"Du är förvirrad Ryan." sa jag och skakade på huvudet. Ryan reste sig upp och gav sig på mig.

"Det är jag inte alls det!" skrek han och höll fast mina armar. Jag skrattade bara.

"Vad håller ni på med?" sa Justin som kom tillbaka med två glas i händerna. Ryan reste sig snabbt upp och gick tillbaka till den andra soffan.

"Haha, ingenting." svarade jag och tog emot glaset.

"Tack snygging." sa jag och kysste honom.

"Nej, om man skulle ta och dansa lite!" sa Chaz och reste sig upp. Ryan följde efter honom och flinade åt Justin. Jag ställde ifrån mig min dricka och Justin gjorde detsamma och såg på mig.

"Du är riktigt snygg, Sarah." sa han och såg på mig.

"Tack, men nej." svarade jag och såg ner.

Justin flyttade sig närmare mig och lyfte min haka.

"Jag menar det. Jag har aldrig sett någon snyggare." sa han och kysste mina läppar.

Jag besvarade kyssen och han lutade sig lite bakåt för att se på mig innan han kysste mig igen. Hårt.

Vi satt ensamma i soffan där i hörnan och hånglade. Hans händer började röra sig innanför min tröja för att knäppa upp min bh, men då slutade jag kyssa honom.

"Inte här, Justin." sa jag.

Han svarade inte utan började kyssa mig igen och lyfte sedan upp mig och bar in mig till ett sovrum.

"Här?" sa han.

Jag han inte svara för han tryckte upp mig mot väggen och började hångla med mig. Hans händer hamnade ännu en gång innanför min tröja och denna gången knäppte han upp min bh. Han drog snabbt av mig den och min tröja så att jag bara stod där i ett par jeans. Jag puttade honom så att han hamnade på rygg i sängen och kröp sedan upp i sängen efter honom och drog av honom hans tröja. Jag smekte hans magmuskler och kysste honom över nacken och på munnen. Han drog av mig mina byxor och tog sedan ut en kondom ur sin byxficka.

Jag bet mig i läppen och drog av hans byxor.

Nästa morgon vaknade jag av att Justin kysste mig.

"Godmorgon snygging." sa han när jag öppnade ögonen.

"Var är jag?" frågade jag och satte mig upp i sängen. Justin kysste mig igen.

"Där vi avslutade igårkväll. Hos Chaz."

Jag kände huvudvärken slå mot mig så jag lade mig ner i sängen igen.

"Vänta. Gjorde vi det i Chaz's säng?!" utbrast jag.

"Haha, ja." svarade Justin och log.

"Men usch! Vad säger Chaz?" sa jag.

"Han kom och skulle gå och lägga sig igår kväll, men när han såg dig sova och jag sitta bredvid dig flinade han bara och vände i dörröppningen." sa Justin och flinade.

"Oj." sa jag och tryckte huvudet mot kudden.

"Älskling? Vad är det?" frågade Justin och drog bort en hårslinga från mitt huvud.

"Inget. Jag har riktigt ont i huvudet bara."

"Du är inte ensam. Ska vi gå ner och käka?" frågade han.

"Var är mina kläder?" frågade jag och satte mig upp i sängen. Justin behövde inte svara på den frågan för jag såg mina jeans på andra sidan rummet.

"Herregud." mumlade jag och gick bort för att ta på mig dem.

"Haha, det är väl inget att skämmas för?" sa Justin och gick fram till mig. Han närmade sig mina läppar och kysste mig länge.

När vi kom ner till köket satt Chaz där.

"Nämen hejsan!" sa han och blinkade mot mig.

"Haha, godmorgon Chaz." svarade Sarah.

"Det är bara att ta för sig." sa Chaz och pekade på bröd och pålägg som stod på köksbänken.

Jag och Sarah gick fram och gjorde några mackor.

"Ni hade kul igår verkade det som." sa Chaz när vi satte oss ner.

Jag såg att Sarah såg ner på sin frukost och rodnade så jag såg på Chaz och flinade stort.

"Vad ska vi göra idag?" frågade jag.

"Ingenting." sa Sarah.

"Baksmälla.." mimade jag åt Chaz som nickade förstående.

"Men vi kan ju se en film? Ingen av oss mår väl på topp idag antar jag." sa Chaz.

"Visst!" sa Sarah och tittade på mig. Jag log mot henne.

________________________________________________________________________________________________

"Vi träffades först genom våra kompisgäng. Då var vi väl runt sju personer som umgicks då och då. Sen började Jessie snacka med mig mer och mer, och jag erkänner, jag älskade det. Sen frågade han om mitt nummer och så började vi prata i telefon sent på kvällarna och smsa med varandra väldigt ofta. Tillslut tog han mod till sig och bjöd ut mig. Det höll i ett halvår, men när jag berättade att jag skulle flytta hit reagerade han inte så bra. Så vi gjorde slut då, och bestämde oss för att bara vara vänner." berättade jag för Justin.

"Okej..Men jag är väl mycket bättre än den där killen med humörproblem?" sa Justin och log mot mig.

"Så mycket bättre." svarade jag och kysste honom. "Jag måste gå nu."

"Redan? Stanna en liten stund till!" sa han och fortsatte kyssa mig. Jag kysste honom några gånger till innan jag reste mig upp.

"Jag har skola imorgon, Justin."

Jag gick ner och tog på mig min jacka och halsduk.

"Vi ses imorgon älskling." sa jag och öppnade dörren. Justin sprang fram till dörren och omfamnade mig.

"Jag älskar dig. Vi ses imorgon snygging." viskade han i mitt öra och stängde dörren.

Jag gick hem på trottoaren och plötsligt kände jag något blött på min nästipp. Jag tittade upp och såg snöflingor singla ner från himlen. Förra gången det snöade sa Chaz att han skulle mula mig, men snön lade sig inte på marken utan smälte tills nästa dag. Denna gången såg det ut som att snön skulle ligga kvar ett tag. Detvar ju ändå i mitten av november, och det var iskallt ute. Jag kände att min mobil vibrerade i fickan och tog upp den.

"Hej det är Sarah." svarade jag.

"Det snöar! Hahahaha!" Jag hörde Chaz's skratt i andra sidan av luren.

"Du får inte mula mig." sa jag snällt.

"Joho du! Om jag ska! Känn dig rädd." sa han ondskefullt.

"Du är ond Chaz. Vet du det?" sa jag och log för mig själv.

"Ond skulle jag nog inte säga, men lite elak då och då." skrattade han.

"Du ska få en riktigt stor snöboll i huvudet imorgon om du mular mig." hotade jag.

"Jag är inte rädd. Kom an bara!" sa han och fortsatte skratta.

"Hejdå Chaz." sa jag och lade på.

Jag fortsatte att gå hemåt, glad var jag.

Nästa morgon när jag vaknade och tittade ut såg jag min trädgård vit. Ett rus av lycka gick genom mig, jag älskade vintern och snön.

När jag steg på bussen och såg Chaz flin mot mig suckade jag. Jag gick fram till honom och satte mig.

"Hej." sa jag.

"Lite rädd?" frågade han.

"Nej, du vet mycket väl att du kommer få igen." sa jag och log.

"Hmm."

"Du, varför är aldrig Ryan på bussen?" kom jag på. Jag hade aldrig tänkt på det innan.

"Han bor jättenära skolan." svarade Chaz kort.

"Okej." sa jag och gick snabbt ut ur bussen för att Chaz inte skulle hinna mula mig innan skolan.

Skoldagen gick ganska snabbt, och när min sista lektion var slut och jag var på väg till skåpen såg jag Ryan och Chaz vid mitt skåp. Jag suckade och log för mig själv.

"Killar, det är inte lönt, ni kommer ångra er om ni gör det." sa jag och log stort.

"Haha, jag tror inte jag kommer ångra mig. Det ska bli ett rent nöje!" svarade Chaz och flinade brett.
"Ni är elaka.." svarade jag och tog ut böcker som jag skulle ha med mig hem.

"Jag är väl ändå inte elak? Jag har inte sagt att jag ska mula dig." sa Ryan förvånat.

"Nej, men jag ser på dig vad du tänker." sa jag och låste mitt skåp. Jag gick mot utgången med Ryan och Chaz strax bakom mig. Skolbussen hade inte kommit när jag kom ut så jag bestämde mig för att gå hem. Ryan och Chaz gick med mig. Jag var ständigt på spänn, dem kunde ju hoppa på mig när som helst.

När vi hade gått ett tag såg jag ett bekant ansikte.

"Justin!" skrek jag och småsprang fram till honom. Han lyfte upp mig och snurrade mig några varv innan han satte ner mig och kysste mig med ena handen på min kind.

"Justin, du måste skydda mig för dem." sa jag och pekade på Ryan och Chaz som var någon meter ifrån oss. Justin flinade.

"Vad ska dem göra?" sa han och lade ena armen om mig och såg ner på mig.

"Mula mig.." mumlade jag och lutade huvudet mot hans mjuka dunjacka.

"Haha Sarah, du kommer inte undan." sa Chaz och skrattade. Han tog upp snö från sidan av trottoaren och började jaga mig. Jag försökte springa undan med Justin höll fast mig.

"JUSTIN!" skrek jag och höll mina händer för ansiktet. Chaz kom närmare och tryckte upp den iskalla snöbollen i mitt huvud. Jag rätade mig och tog bort snön från mitt hår innan jag tog en stor näve snö och tryckte i Chaz's huvud och en i Justin's hår.

"Det ångrar du!" skrek Justin och sprang efter mig. Jag skrattade och när han hann fatt mig höll han om mig bakifrån och jag böjde mig framåt.

"Nej, snälla!" skrek jag mellan skrattattackerna.

_______________________________________________________________________________________________